2012-10-31

Är Sandy republikan eller demokrat? Del II

Jag funderade häromdagen på hur orkanen Sandy skulle påverka presidentvalet. Svaret blev att det var svårt att säga. Nu kan vi utvärdera den första påverkan på kampanjerna.

Hittills har ingen kampanj eller kandidat gjort något misstag. Ett sådant i det här läget skulle kunna vara ödesdigert.

Hjälpinsatserna verkar överlag ha fungerat bra och Barack Obama har visat att han är insatt och har läget under kontroll, utan att för den delen synas för mycket och framstå som han försöker ta poäng på orkanen.

Han har fått beröm även från republikanskt håll, inte minst från färgstarke guvernören i New Jersey, Chris Christie. Obama kommer till NJ idag för att titta på skadorna och träffa människor som utsatts för stormen.

Christie och Obama 2011, då presidenten besökte New Jersey efter en annan orkan.

Mitt Romney har hållit låg profil och ett kampanjrally igår användes enbart för att samla in saker till Röda korset. De har även skickat ut ett fundraisingbrev med den innebörden.

Idag återupptar han sitt kampanjande, i Florida. Jag ska besöka ett rally ikväll i Jacksonville. Han kommer sannolikt hålla sig rätt positiv och undvika direkt attacker på Obama.

Det är ändå svårt att se hur Obama inte har gynnats något av stormen. Det blev en paus i kampanjen, han fått höja sig över tjattret några dagar och han har fått mycket beröm. Jag tror dock inte sådant får några kraftiga effekter. Fast i det här valet, som är så jämnt, kan även små effekter spela roll.

Det är bara sex dagar kvar till valet, men det är ärligt talat en ganska lång tid i en kampanj. Till helgen kommer stormen vara i det närmaste bortglömd och kampanjerna tillbaka i full sving. Men det blev en paus, en paus som i alla fall inte var negativ för Obama.

Romney och Obama leder båda två

Mitt Romney har lett i de nationella mätningarna nästan oavbrutet sedan några dagar efter första debatten. Trots det leder Barack Obama fortfarande i de flesta swingstaterna. Hur kommer det sig?

Det är ju delstaterna som avgör med sina elektorsröster, därför brukar man säga att de nationella mätningarna inte spelar någon roll. Vilket inte är helt sant. De nationella mätningarna säger mycket om vilket håll opinionsvindarna blåser, även i enskilda delstater. Se bara vad som hänt sedan efter debatten. Samtidigt som Romney tog ledningen nationellt tog han även ledningen i Florida, Virginia och North Carolina och Obamas övertag minskade i alla swingstater.

Det som hänt är att swingstaterna inte hängt med lika mycket i svängningen, och att Romneys marginaler inte är så stora som de borde vara, med tanke på hans ledning nationellt.

Sean Trende tittar närmare på skillnaderna.

Med en ledning på cirka 1% nationellt borde Romney leda med 3-4% i Florida, 2-3% i Ohio och det vara lika i Iowa. Istället leder Romney med bara 1% i Florida, ligger under med 2% i Ohio och 1% i Iowa.

Trende lägger ihop mätningarna och jämför med valresultat 2008 och 2004 och kommer fram till att om man tar utgångspunkt i mätningarna för delstaterna så borde Obama leda nationellt med 1,18%.

Någon av mätningarna har fel, vilket gör det mycket svårt att förutsäga utgången av valet, trots att det nu är mindre än en vecka kvar.

Recension i Folkbladet: "Jag sträckläste boken"

Widar Andersson, chefredaktör på Folkbladet, har recenserat Till varje pris i nämnda tidning:

En av personerna i Mathias Sundins debutbok "Till varje pris" är Tess Svensson. Hon är reporter på Expressen. Och Mathias Sundins alter ego. Tess går till en början storögd och fascinerad - men snabbt alltmer världsvan - omkring bland den Nordamerikanska politikens kändisar och intriger. 

Mathias Sundins bok är verkligen värd läsare. Jag har läst många deckare i politiska miljöer; skrivna av professionella författare. "Till varje pris" ligger inte i topp i jämförelse med dessa. Men definitivt inte i botten. Bokens problem är framförallt att Sundin inte riktigt tycks ha bestämt sig för vad för slags bok han ville skriva. Lusten att berätta om hur valsystemet fungerar överflyglar stundom lusten att berätta en spännande historia. Långa haranger om politikens hantverk gör att språket tappar driv och spänst lite för ofta. 

Defekterna ska inte överdrivas. "Till varje pris" är spännande och till stora delar hyggligt skriven. Jag sträckläste boken under en fyra timmars tågresa. Mathias Sundin lyckas t o m författa några erotiska passager utan att bli pinsam. Tess Svensson får gärna återkomma.

Boken finns att köpa hos Adlibris (101 kr) och Bokus (102 kr), båda med gratis frakt. Där finns också några läsarrecensioner.

Republikanerna utökar slagfältet

Slagfältet har utökats de senaste veckorna, med exempelvis krympande marginaler för Barack Obama i Wisconsin där båda kampanjerna nu är i full aktivitet. Republikanerna sätter nu fler delstater i spel genom stora reklamköp.

Minnesota har sett några försiktiga trevare med ett mindre reklamköp från Romney-kampanjen, som snabbt besvarades av Obama-kampanjen som även skickade dit Bill Clinton igår.

Restore of Future, super-pac:en som stödjer Romney, har kört tv-reklam i Michigan under en längre tid, men gjorde nu ett 2,2 miljoners köp sista vecka. Vilket även det Obama-kampanjen har svarat på.

I Pennsylvania har Romney krupit närmare, men avståndet är fortfarande hyfsat tryggt för Obama. Det har inte hindrat Romney-kampanjen och republikanska super-pacs att köpa en hel del tv-reklam där inför sista veckan. Totalt planerar republikanerna att spendera $5,4 miljoner mot Obamas $1,6 miljoner.

Romneys reklamfilm i Pennsylvania.

Totalt laddar republikanska super-pacs in 50 miljoner dollar i tv-reklam sista veckan, även om allt inte går till presidentvalet utan även senatsvalet.

Romney och republikanerna har gott om kontanter i slutspurten, mer än Obama och demokraterna och troligen försöker de tvinga demokraterna att sprida ut sina resurser. Vilket ju också verkar funka, eftersom Obama svarar med reklamköp överallt där republikanerna köper.

Samtidigt är frågan om inte pengarna spenderades bättre i delstater där republikanerna har större chans att vinna? Det finns inte på världskartan att Romney skulle vinna Pennsylvania eller Michigan, men inte Ohio. Vinner Romney Ohio kommer han sannolikt inte behöva vinna vare sig Pennsylvania eller Michigan för att bli president.

UPPDATERING: Restore Our Future köper även tv-reklam i New Mexico.

2012-10-29

Är Sandy republikan eller demokrat?

Orkanen Sandy är nu på väg in över land inom ett jättelikt område på amerikanska östkusten. Barack Obama sitter i Vita huset och följer stormen, vicepresident Joe Biden har ställt in sina kampanjevent precis som Mitt Romney och Paul Ryan. Presidentvalet tar någon form av paus med åtta dagar kvar till vallokalerna stänger. Vilken presidentkandidat hjälper hon?


Sandy innebär flera svåra beslut för kampanjerna. För president Obama var det en no brainer att inte kampanja utan istället följa och hjälparbetet, men frågan som infinner sig inom kort är när han ska återvända till kampanjen? Det kan också bli ett enkelt beslut om stormen inte skapar alltför mycket skada någonstans, då kör han igång igen tisdag kväll eller under onsdag. Men om den skapar kaos någonstans? Ska Obama då åka dit? Ska han avvakta i Vita huset? Eller dra igång kampanjen igen?

Naturligtvis skulle Obama kunna skadas kraftigt om katastrofen är framme och det visade sig att de federala myndigheterna fallierade. Det är dock högst otroligt, eftersom alla politiker i ansvarsställning är mycket på alerten för sådant efter katastrofen under orkanen Katrina och utfallet för president Bush.

Samma frågor kommer såklart Romney-kampanjen att tvingas ta ställning till. De skulle egentligen ha kunnat kampanja i Colorado, Iowa, Wisconsin, Nevada och sådana delstater som inte påverkas av stormen. Trots det ställde de in allt kampanjande idag och imorgon, eftersom det ser illa ut om han syns på tv framför entusiastiska supporters trashande presidenten.

Kampanjerna måste också fatta beslut om de ska pausa sin tv-reklam, som så gott som hundra procent är attacker på motståndaren. Inte heller det ser snyggt ut och kan få motsatt effekt. Å andra sidan lär mycket folk kolla tv för att följa stormen, så många potentiella tittare.


Den största möjliga påverkan på opinionen, som det pratas om, är att Barack Obama får en chans att höja sig över attackerna och tjattret och se ut - och vara - president. Jag är dock tveksam till om det verkligen kommer påverka mer än några få väljare. Väljarna är överbelamrade med information och intryck, att presidenten gör sitt jobb i några timmar gör inte att de plötsligt börjar älska honom.

Största faktiska påverkan kan vara att lite drygt ett dygn av den sista veckan helt enkelt försvinner och det torde vara mest negativt för Romney. Han är den som måste hinna ifatt. I nationella mätningarna leder han, men ligger under i elektorsröster. Därmed borde varje minut mindre kampanj vara mer negativ för Romney än Obama. Det kan naturligtvis vara så att Romney har största momentum och är på väg ifatt och därför Obama behöver tiden mest.

Som ni kan se är det svårt att se om Sandy är republikan eller demokrat. Just nu verkar hon mest vara en osäker mittenväljare, och det sägs ju att det är dessa som avgör valet. Vi vet bara inte än åt vilket håll.

Tar republikanerna över majoriteten i senaten?

Presidentvalet dominerar och tränger ut det väldigt intressanta valet till senaten, så dags för en uppdatering om läget med åtta dagar kvar.

Läget i dag i senaten är att demokraterna innehar majoriteten med 53 senatorer (varav två independents som röstar med demokraterna) och republikanerna 47. Hela 23 demokratiska senatorer är uppe för omval (efter stora framgångar i valet 2006) och 10 republikaner.

Senatsval i nio delstater räknas hos RealClearPolitics som toss up: Arizona, Connecticut, Indiana, Missouri, Montana, Nevada, Ohio, Virginia och Wisconsin.


Tar vi och fördelar platserna efter genomsnittet i mätningarna ser ut just nu så skulle republikanerna vinna tre platser från demokraterna; Montana, Nebraska och North Dakota

Demokraterna skulle vinna två republikanska platser; Massachusetts och Maine

Alltså netto en plats till republikanerna, men fortsatt demokratisk majoritet i senaten med 52-48.

Bland de mer osäkra racen finns Wisconsin, där tidigare guvernören och presidentkandidaten Tommy Thompson länge räknades som favorit och troligt att han skulle erövra en plats åt republikanerna. Men motståndaren Tammy Baldwin har visat sig vara en svår motståndare och hon leder i genomsnittet. I senaste mätningen leder dock Thompson.

Ett annat högst osäkert race är det i Virginia. George Allen gör ett nytt försök, efter att han som favorit förlorade för sex år sedan då han sänktes av det ökända "macaca"-misstaget. Platsen tillhör idag demokraterna och det är demokratiska partiets ordförande Tim Kaine som försvarar den. Kaine har ett litet övertag i mätningarna, men även här leder republikanen i senaste mätningen.

Jag och Kaine i Minnesota år 2010.
En av de största chanserna att ta en plats från demokraterna fanns i Missouri. Men efter Todd Akins våldtäktsuttalande så föll det samman. Nu är dock Akin nästan ifatt igen, bara 2% efter i senaste mätningen.

En annan trolig vinst för republikanerna var i Montana, men sittande senatorn Jon Tester har varit svårbesegrad och det är helt jämnt i senaste mätningen.

Republikanen Scott Brown vann i Masschusetts sensationellt Ted Kennedys plats i senaten år 2010 och har länge hållit jämna steg med utmanaren Elizabeth Warren, men på senare tid har hon dragit ifrån och är favorit att vinna.

På senare tid har även Indiana blivit ett problem för republikanerna. Sittande senatorn Dick Lugar (R) förlorade mot utmanaren Richard Mourdock i primärvalet och nu har han hamnat i problem, efter ett uttalande som påminde om Todd Akins. Det finns inga bra siffror på senare tid, så svårt att säga hur hårt det drabbat republikanen som tidigare haft ledningen.

Chansen för republikanerna att ta över majoriteten finns alltså, men det mesta tyder på att demokraterna behåller den och det är inte uteslutet att de lyckas utöka den något.

Vill ni kolla själva så rekommenderar jag RCP:s senatssida.

2012-10-28

Kan Romney verkligen vinna Wisconsin?

Barack Obama vann Wisconsin med nästan 14% för fyra år sedan och senast en republikansk presidentkandidat vann delstaten var Ronald Reagan 1984. Trots det var Joe Biden och kampanjade där i fredags, Obama kommer dit i veckan precis som Mitt Romney och Paul Ryan. Men kan Romney verkligen vinna Wisconsin?


Det som talar för Romney är i huvudsak tre saker:

1) Vicepresidentkandidaten Paul Ryan är från Wisconsin. Det ska inte överdrivas, men naturligtvis kan det påverka några osäkra väljare över till den republikanska sidan.

2) Det republikanska partiet byggde upp en imponerande maskin som lyckades få guvernören Scott Walker omvald i somras, efter att demokraterna satsat hårt på att återkalla valet av honom som guvernör, efter att han muckat gräl med fackföreningarna. I många delstater har Obama-kampanjen ett stort försprång när det kommer till gräsrotskampanjen, men i Wisconsin borde republikanerna kunna matcha det.

3) Opinionsskiftet i Wisconsin efter Romneys debattseger tredje oktober har varit kraftigare än i landet i övrigt. I den senaste mätningen är det helt jämnt, men i genomsnittet leder Obama med 2,3%. På debattdagen den 3 oktober ledde Obama med 7,6%. Ett skifte på 5,3%, jämfört med det nationella skiftet på 4%.

Jag skulle, trots en del fördelar för Romney, tippa på att det blir väldigt svårt för honom att vinna i Wisconsin. Vinner han i Wisconsin så vinner han sannolikt i andra viktiga delstater också, som Ohio, Iowa och New Hampshire. Det ska alltså mycket till för att Wisconsin blir avgörande. Förlorar Romney Ohio, Iowa och New Hampshire kommer han mycket troligt inte vinna Wisconsin.

Det tvingar dock Obama-kampanjen att försvara sig. De måste lägga pengar på tv-reklam och lägga tid på kampanjmöten. Men, såklart är det också vad Romney kampanjen gör. Frågan är om inte deras tid vore bättre investerad på andra ställen? Jag lutar åt det.

Läsvärt om kampen i Wisconsin: Tom Bevan, RCP och Craig Gilberg, JS Online.

"Jag sträckläste över helgen."

Ronie Berggren på Amerikanska nyhetsanalyser har recenserat Till varje pris:

Det är en bra bok - en riktigt bra bok - som jag är övertygad om att alla svenska USA-politiska nördar skulle älska.

Det börjar dock dåligt...

Jag tyckte aldrig att titeln "Till varje pris" lät särskilt häftig, snarare väldigt fantasilös. Och underrubriken "Tänk om en svensk skulle bli USA:s president", lät inget annat än fånigt och publikfriande. ... efter första kapitlet var jag inställd på att "Till varje pris" helt enkelt var en dålig bok. 

Men det tar sig...

"...jag förvånades av att jag där och då istället sögs in i en hisnande berättelse på 84 följande kapitel där en tråkig svensk-ättling med ett tråkigt namn förvandlades till en spännande kandidat, och där en påhittad politisk kampanj blev minst lika levande som någon av de otaliga amerikanska kampanjer jag själv följt på så nära håll man nu kan följa en kampanj via Internet. Boken blev spännande, intrigerna lockande, kvalitén såväl förhöjd som bestående - och den energi som i kapitel två dragit in mig i historien höll mig kvar boken igenom, som jag sträckläste över helgen, slukad av bokens politiska dramatik, mogna och omogna kärleksintriger och spännande och mystiska karaktärer. Allt förstås varvat med sällskap från en leende Barack Obama, en styrande president John McCain, och många andra verkliga personer som med sin närvaro gav boken rejäla doser stämningshöjande injektioner."

Berggren, som är Sveriges troligen främste kännare av president George W Bush och därmed också mycket insatt i amerikansk politik uppskattar även den delen av boken, vilket såklart gör mig extra glad.

I boken får vi följa Mark Erikssons politiska kampanj, och ges genom den en blick in i hur politiska kampanjer i USA faktiskt fungerar på riktigt; kampanj-eventen beskrivs levande och realistiskt, nominerings- och primärval, insamlingskampanjer och delegater - endorsementprocesser och mediauppbåd likaså. Därtill visar boken också på en djup kunskap om verkliga platser, politiska händelser, historiska skeenden eller helt enkelt bara lustiga men likväl verkliga saker som i boken kopplas till den fiktive Mark Eriksson (som exempel kan nämnas hur senator Mark Eriksson vid ett tillfälle i boken påminner sin dotter Amber om Joe Bidens förmaning om att inte dejta någon innan hon fyllt 30 - kopplingar som om man, likt jag själv gjort, följt amerikansk politik dagligen i x antal år, helt enkelt finner -väldigt- tilldragande).

Boken köper ni enklast, och billigast, hos Adlibris (102 kr) och Bokus (101 kr).

2012-10-27

Obama har fortfarande greppet

Trots att Mitt Romney nu har lett i RealClearPolitics genomsnitt i de nationella mätningarna 21 av de 24 senaste dagarna så har Barack Obama fortfarande grepp om valet, på grund av att han fortfarande leder i de flesta battlegroundstaterna.


RCP har även genomsnitt för delstaterna och tar vi dessa snitt som valresultat och ger delstaten till den som leder där just nu så vinner Obama med 290 elektorsröster (av 270 nödvändiga) mot Romneys 248.

Av de 11 swingstaterna hamnar bara tre i Romneys kolumn (North Carolina, Virginia och Florida) och Colorado är helt jämnt, vilket gör att den hos RCP hamnar hos Obama.

Som jag tidigare skrivit kan mycket väl Ohio bli avgörande. Romney minskade avståndet efter första debatten men sedan dess har det legat runt 2% ledning för Obama i över två veckor. Politico listar fem punkter för hur Romney skulle kunna vinna Ohio.

Romney måste alltså ta det sista steget för en seger, ta ledningen i fler swingstater. Närmast till hands ligger Colorado, New Hampshire, Iowa och Nevada. Vinner han dessa klarar han sig faktiskt utan Ohio. Med Ohio kan faktiskt förlora Nevada, Colorado och New Hampshire.

Men, det måste som sagt hända något.

Detta något skulle kunna vara den slutande tv-reklamspushen som det pratats om så länge. Obama-kampanjen brände mycket pengar under sommaren, medan Romney-kampanjen har satsat på att ha pengar till slutspurten. Det har de. I mitten av oktober fanns över 120 miljoner dollar i kassakistan, men ännu ser vi inte att Romney-kampanjen, republikanska partiet och närstående PACs och kommittér har mer reklam på tv än Obama ditos.

Romney fortsätter också hålla linjetal. Igår i Iowa om ekonomin, där han lovar "big change." Det är klokt, tror jag, han måste vara på offensiven.


2012-10-25

Mot valrörelsen!

Ikväll åker jag, via Tyskland, till USA. Är framme strax efter lunch på fredag, amerikansk tid. 

Först blir det ett par dagar i Texas, där jag bland annat ska besöka Lyndon Johnsons presidentbibliotek- och museum. Det ska bli en riktig, riktig höjdare.


Sedan road trip bort till Florida där jag ska försöka åka på så många kampanjaktiviteter som möjligt.

Så lite blogguppehåll till fredag, sedan full rapportering direkt från valrörelsen.

Ditt och datt

Lite av det senaste från kampanjerna.

Romney-kampanjen fick in 118 miljoner dollar under första halvan av oktober.

Trots att Romney-kampanjen satsar mer pengar på tv-reklam nu, så visas ändå mer reklam för Obama. Anledningen är att Obama-kampanjen har fått in mer pengar direkt till sig och själva kampanjerna kan, enligt lag, köpa tv-reklam till det billigaste priset. Romney är beroende av utomstående grupper och det republikanska partiet.

Paul Ryan höll igår ett tal där han lade ut den republikanska visionen för hur de fattigaste amerikanerna skulle få det bättre.

I morgon fredag håller Mitt Romney ett tal om ekonomin.

Obama har fått en del kritik, inte minst från Romney, om att han inte har någon plan för de kommande fyra åren. Därför har han (åter)lanserat en sådan plan och berättat hur han ska nå en "grand bargain" för budgeten.

Det är inte helt avgjort ännu att demokraterna behåller kontrollen över senaten.

Skulle Mitt Romney vinna så träder omedelbart hans transition team in, som sker för varje ny president. De berättar nu lite vad som är på gång i så fall.

Condi Rice ger sig återigen in i kampanjen. Denna gång för att försvara Romney inom så kallade kvinnofrågor.

Bill Clinton kampanjar med Obama på måndag i Florida och Virginia.

Hillary Clinton antyder nu att det inte är helt uteslutet att hon stannar ett litet tag som utrikesminister.

Colin Powell ger återigen sitt stöd till Obama.

He kicks children in the face

På Prime och CNN:s seminarium i morse nämnde jag en tv-reklam från Kanada. Här är den.



Tihi.

2012-10-24

Clintan i tv-reklam för Romney

Clint Eastwood höll ett hyfsat uppmärksammat tal för Mitt Romney på det republikanska konventet. Nu ger han sig återigen in i kampanjen, denna gång i en reklamfilm för super-PAC:en American Crossroads.
 

 

SvD:s USA-panel om debatten

Svenska Dagbladets USA-panel analyserar den sista debatten mellan Mitt Romney och Barack Obama.


Vem gjorde bäst ifrån sig i debatten och varför?
Vilka frågor dominerade?
På vilka punkter skiljer sig Barack Obama och Mitt Romney mest?
Var det något som förvånade?
 

2012-10-23

Obama vann på stil, men Romney höll sig i mitten


Oavsett valresultat så var detta sista gången vi såg Barack Obama i en valdebatt. I den debatten var aggressiv och varje gång han fick ordet attackerade han Mitt Romney. Han mötte en utmanare med en helt annan taktik, att visa väljarna att han inte är någon krigshetsare utan en mitteninriktad politiker som väljer fred före krig.

Det Barack Obama också gjorde i sin sista debatt var att öka Google-sökningarna på ordet "bayonet" med över 7000 procent. Tack vare en snygg oneliner från Obama efter att Romney talat om antalet krigsskepp minskat, så Obama att även antalet hästar och bajonetter minskat och vi måste ha en modern militär.

Obama vann på stil. Han var klart aggressivare och hade fler snygga formuleringar. Romney var lite för passiv, men han hade som sagt en helt annan taktik. Romney är i underläge inom utrikespolitiken och ville visa väljarna att han inte är någon hök och sa flera gånger att han höll med Obama.

Jag tror inte Romney skrämde bort någon väljare som börjat fundera på att rösta på honom. Obama kanske lockade tillbaka någon väljare som lämnat honom efter första debatten.

Frågan är om Romney var för passiv och om Obamas attacker mot honom fick fäste hos väljarna. Kanske är det som en man i CNN:s panel med väljare som inte bestämt sig. Han började fundera över Romney efter första debatten, men tyckte inte han höll hela vägen i debatterna och håller sig därför till Obama.

Jag tror i alla fall inte på någon massiv opinionsförskjutning efter den här debatten. Men med tanke på hur otroligt jämnt det är så krävs inga stora förskjutningar för att få ett övertag.

Enligt CNN:s undersökning direkt efter debatten sa 48% att Obama vann, 40% att Romney vann. Samtidigt ser vi inte samma skillnad på frågan om vem debatten gjorde dem mer benägna att rösta på. 24% säger Obama, 25% Romney.


Angående Libyen och attacken som dödades USA:s ambassadör, som jag skrev om inför debatten, kom upp direkt som första fråga. Romney valde dock att helt undvika frågan och prata lite allmänt om utrikespolitik. Inte heller Obama ville prata specifikt om, såklart.

Mest störigt i debatten var båda kandidaternas vilja att prata inrikespolitik istället. Naturligtvis spelar statsskuld och ekonomins utveckling en stor roll för USA:s roll i världen, men det har vi ägnat oerhört mycket tid åt att debattera, synd att de inte kunde fokusera lite mer på utrikespolitiken.

Efter tre debatter kan vi konstatera en homerun för Romney i första debatten och sedan en betydligt piggare Obama, som vann de sista två debatterna, dock inte lika stort som Romney vann den första. Obama har visat att han bryr sig och att han vill fortsätta som president. Han kom dock in i första debatten som klar favorit att vinna valet. Han är fortfarande favorit, men en betydligt svagare sådan.

2012-10-22

Får Romney till slut fördel av ambassadattacken?

Två gånger har misstag lett till att Barack Obama glidit ur greppet. Kan Mitt Romney koppla greppet i nattens debatt?

USA:s ambassadör i Libyen blev dödad den 11 september. Först verkade det vara en spontan protest som uppkom efter en islamhånande film. Senare har det stått klart att det var en planerad attack, alltså en terroristattack. Något som Obama-administrationen varit ovilliga, eller i alla fall tagit lång tid på, sig att erkänna.

Attacken kunde ha gett Romney ett slagläge, eftersom han kunde hävdat att Obamas utrikespolitik i del delen misslyckats. Att åka runt och och ber om ursäkt (vilket Obama inte gjort, men Romney hävdar) funkade inte.

Istället var hans kampanj för het på gröten och skickade ut ett pressmeddelande tidigt på kvällen, innan ambassadören blivit dödad. När morgonen grydde och ambassadörens död blev känd, såg det ut som Romney-kampanjen försökt utnyttja hans död i politiskt syfte.

Därmed sattes fokus på Romney istället för Obama.

Sakta men säkert har medias frågor pressat tillbaka Vita huset och i den andra debatten försökte Romney klargöra att Obama inte kallat attacken för terroristattack, men använde fel ord "acts of terror", vilket Obama sagt dagen efter, men inte direkt kopplat till ambassadattacken. Moderatorn gick in och korrigerade Romney, och Obama klarade sig ännu en gång.

Nu kommer Romney få ytterligare en chans i nattens debatt. Klarar han att koppla grepp?

Debatten kommer också handla om Iran, Israel, Syrien och Afghanistan.

Det ska bli intressant att se om Romney återigen flyttar sig mot mitten och låter mindre hökaktig. Kanske sluter han upp bakom Obamas Afghanistan-strategi?

Jag kommer som vanligt finnas på Twitter, @MathiasSundin, i natt och följa debatten på CNN. Debatten börjar 03:00 och varar 90 minuter.

2012-10-21

Inget pengamässigt övertag för någon kandidat

Barack Obama och Mitt Romney har hållit sina sista fundraisers. Kampanjernas rapporter över september månads fundraising är sista verkliga inblicken vi får i deras finanser innan valet. Desto större anledning att titta närmare nu alltså.

Det finns flera sätt att beskriva september månad pengamässigt:
  • Obama-kampanjen och demokratiska partiet (DNC) drog in mer pengar än Romney-kampanjen och republikanska partiet (RNC), 181 miljoner dollar mot 170 miljoner dollar.
  • Obama spenderade också mest pengar, 111 miljoner dollar mot 55 miljoner dollar. Adderar vi DNC och RNC blir det jämnare, 139 miljoner för Obama-lägret och 103 miljoner för Romney-lägret.
  • Obama-kampanjen hade inför oktober 99 miljoner i kassakistan, Romney-kampanjen 63 miljoner. Lägger vi till partierna ser det ljusare ut för republikanerna med totalt 191 miljoner mot demokraternas 150 miljoner.
  • Totalt har Obama-kampanjen, DNC och demokratiska super-PACs dragit in 969 miljoner dollar, mot republikanska motsvarigheternas 919 miljoner dollar.
De två lägren har haft olika strategier. Obama och demokraterna lade mer pengar tidigt i kampanjen i ett försök starkt bidra till att deras bild av Romney skulle sätta sig hos väljarna. Romney och republikanerna har svarat men varit försiktigare och sparat pengar till slutet av kampanjen.

En nackdel för Romney är att han har sämre direkt kontroll över pengarna än Obama. Mer pengar ligger hos RNC och i super-PACs. RNC kommer exempelvis inte bara spendera pengar i presidentvalet. Kampanjerna köper dessutom reklam till lägsta taxa, vars konsekvenser exempelvis visade sig under tidigare i oktober. Mellan 4 och 11 oktober lade republikanerna 31,6 miljoner på tv-reklam mot demokraternas 28,1 miljoner. Ändå sändes 5000 fler reklamklipp för demokraterna.

När valet är över kommer vi nog konstatera att det pengamässigt varit tämligen lika mellan de båda sidorna. Vi kommer också kunna konstatera om det var bäst att spendera tungt tidigt, eller sent. 

2012-10-20

Läs utdrag ur Till varje pris

Nu har ni möjlighet att läsa de första 14 kapitlen i min politiska thriller Till varje pris. 

Utdraget finns som pdf som ni laddar ner här. Vill se sedan beställa gör ni det via Bokus (102 kr) eller Adlibris (101 kr). Gratis frakt hos båda.

Här är prologen:

Han rättade till slipsen för femte gången. Bakom den stora dubbeldörren framför honom hörde han det dova ljudet från publiken och musiken. Han tog in luft i ett djupt, snabbt andetag, och pustade lika snabbt ut den. Han öppnade högerhanden och hans fru fattade den. 
Den spända käken, förflyttningen av balansen från fot till fot. Några stretchningar av nacken. Han var som en boxare inför en match. 
Dörren öppnades: ”Det är dags, sir.” 
Yrseln kom över honom igen. Andningen blev tyngre. Han koncentrerade sig och stirrade rakt fram, försökte få omgivningen att sluta gunga. Kroppen befann sig i något sorts chocktillstånd. Fortfarande hade han en chans att fatta ett annat beslut. 
Han tvekade i steget. Andades in djupt en gång till, bet ihop kä- ken hårdare och klev genom dörren. Gick rakt fram i den smala korridoren, tog vänster upp för trappan, in på scenen. Musiken och applåderna dånade i hans huvud. Det skarpa ljuset från strålkastarna fick honom att blinka. 
Han ställde sig bakom talarstolen. Tog tag i den med båda händerna, som för att inte ramla omkull. 
Snart fanns det ingen återvändo. 
Han höll upp händerna för att få applåderna att minska i styrka. 
”Mitt namn är Mark John Eriksson.”

2012-10-19

Obama och Romney på årets Al Smith dinner

Vid årets Al Smith dinner uppträdde som vanligt de två kandidaterna och höll humorfyllda anföranden.





2012-10-18

Ohio avgör, igen


Valet ser ut att bli väldigt jämnt. Det är några veckor kvar och mycket kan hända, men just nu pekar allting på att det kan bli mycket små marginaler som avgör. Då blir det också troligt Ohio som avgör, och som nu utgör Barack Obamas största chans att bli omvald.

I RealClearPolitics genomsnitt leder Mitt Romney med 0,4%. I Gallup har han tagit en kraftig ledning på 51-45, men Obama har ledningen i några andra mätningar som balanserar upp.

Tittar vi på de mer intressant elektorsrösterna så är läget bättre för Obamam men RCP rankar hela 11 delstater som toss up. Utan dessa leder Obama med 201 mot 191. 270 krävs för att vinna.

Om vi försöker fördela dessa 11 så lägger jag de tre där Romney leder i genomsnittet - North Carolina, Florida och Colorado - i hans kolumn samt Virginia där visserligen Obama leder i genomsnittet, men Romney alla de senaste mätningarna.

Då når Romney 257 elektorsröster.

Hos Obama lägger jag de kvarvarande sju: New Hampshire, Wisconsin, Michigan, Pennsylvania, Iowa och Nevada.

Då når Obama 263 elektorsröster.


Kvar har vi alltså Ohio, som med sina 18 elektorsröster avgör valet.

Går Ohio till Obama vinner han med 281-257.
Går Ohio till Romney vinner han med 275-263.

I Ohio håller Obama ställningarna, även om han har tappat efter den första debatten. Han leder i genomsnittet med 2,4% och i de flesta mätningar som är gjorda efter debatten.

I Romneys kolumn känns Colorado skakigt och utan den delstaten vinner han inte, även om han tar Ohio. Men det är inte heller helt osannolikt att New Hampshire skulle kunna tippa över i hans kolumn, där Obamas ledning nu är bara 0,8%. Då skulle Romney ändå vinna.

Martin Gelin på DN skriver om varför Obama fortfarande ser hyfsat stark ut i Ohio, han pekar ut gräsrotskampanjen.

Naturligtvis är inga delstater självklara. Michigan och Pennsylvania till Obama och North Carolina till Romney känns troliga, i övrigt är det mycket osäkert. Men det syns ändå tydligt vilken troligt avgörande roll Ohio kommer att få.

PS. Jag skrev även i juli om Ohios stora betydelse. DS

2012-10-17

Billigast på Bokus

Till varje pris finns till lägst pris (den fyndiga formuleringen tackar jag en norrman för) hos Bokus.

Endast 102 kr och då kan ni få fraktfritt.

Klart prisvärt, om ni frågar mig!

Politik är krig utan blod. Sägs det

Min bok är nu ute!

Det är en politisk thriller som handlar om Mark Eriksson, svensk-amerikansk senator från Minnesota. Just nu kan ni köpa den direkt från förlaget, men snart finns den i alla vanliga nätbokhandlar och även som ebok.

Hoppas ni kommer gilla den (och ni som läser denna blogg, jag är rätt säker på att ni kommer gilla den).

En hård politisk strid utkämpas i Minnesota, där den svensk-amerikanske senatorn, demokraten Mark Eriksson, utmanas av kongressledamoten Michelle Bachmann. Eriksson ligger under och förlorar han är den politiska karriären över. 

Så en dag, mitt i kampanjen, ringer hans telefon. Samtalet vänder upp och ner på hans värld och plötsligt hägrar den högsta politiska vinsten av alla framför honom: Vita huset. Först måste han emellertid besegra Bachmann – och därefter väntar partikamraten och vännen Barack Obama

Samtidigt börjar en man från hans förflutna gräva i en hemlighet. En hemlighet som skulle kunna förstöra allt. En hemlighet som måste bevaras till varje pris. 

Till varje pris är en spännande politisk thriller med ett slut du aldrig någonsin kan ana. 

Berättelsen utspelar sig i det verkliga USA och Sverige. För första gången kan du uppleva en presidentkampanj från insidan. När du läst boken kommer du känna till och förstå amerikansk politik som få andra svenskar gör.

Obama-Romney 1-1

Barack Obama fick en bra start. Han var på offensiven och i en ordväxling om vad egentligen Mitt Romney sagt och tyckt borde ske med bilföretagen i Detroit så fick Obama in en råsop och Romney fick inte svara.

På det sättet fortsatte det: Obama på offensiven, Romney på defensiven.


Obama var ofta riktigt bra, men Romney var inte dålig. Dock inte lika bra som i första debatten. Han missade nästan helt att hänvisa till människor han träffat som har det svårt i dagens USA och han pratade inte heller om att göra upp över partigränsen, som funkade mycket förra gången.

Romneys mest intressanta svar var på en fråga vad som skiljde honom från president Bush. Utan att tveka jämförde han Bush med sin egen fempunktsplan. Han gjorde det snyggt utan att låta nedlåtande mot den tidigare presidenten, men det var ändå ett tydligt svar om att det finns stora skillnader mellan de två. Detta är precis vad Romney måste göra för att vinna.

Romney gjorde ett misstag som i nyhetssändningarna kommer upprepas många gånger. Han försökte med ett trick från i vintras då hans republikanska motståndare anklagade honom för att placera pengar utomlands. Då sa han att hans pengar sköts i en trust fund, så han själv inte placerar pengarna och så pekade han mot Newt Gingrich och drämde till med i vilka länder hans pengar var placerade.
Då var det effektivt.
Nu frågade Romney Obama om han kollat var hans pensionspengar var placerade. Obama ville inte svara, men Romney pressade honom på ett svar. "Jag kollar inte på min pension, den är inte lika stor som din", sa Obama. Zing!

Dessutom fick Obama hjälp vid ett tillfälle av moderatorn Candy Crowley när Romney försökte pressa Obama på om han kallat attacken mot ambassaden en act of terror. Hon bröt in och korrigerade Romney och gav Obama rätt i att han sagt så. Det gjorde han, men kanske inte direkt kopplat till ambassadattacken. Hur det än är med den saken så förlorade därmed Romney den ronden. Han får dock en chans i nästa debatt, som kommer att handla om utrikespolitik.


En klar seger för Obama i debatten, men inte lika klar som Romneys seger i första. I CBS undersökning av osäkra väljare tyckte 37% att Obama vann, 33% att Obama vann. Samtidigt gillade de Romney bättre om ekonomi, 65%, men det är ner från över 70% efter förra debatten.

PPP:s undersökning gav segern 48-44 till Obama, men 58-36 hos mittenväljare. En intressant svar hos PPP är om debatten gjorde att de blev mer positiva till kandidaten. 40% blev mer positiva till Obama, men faktiskt fler, 44% till Romney. Det visar förmodligen att 1) folk känner inte till Romney så bra och att 2) de får en delvis annan, bättre bild, av honom nu i debatterna än tidigare i kampanjen.

Hos CNN gav 46% Obama segern, 39% Romney. Det kan jämföras med förra debatten då bara 25% tyckte Obama vann och 67% gav segern till Romney.

2012-10-16

En annan Clinton till räddningen

Frågan om säkerheten kring ambassaderna har blivit allt svårare för Barack Obama och Vita huset att hantera. Först var det Bill Clinton som gjorde konventet till en framgång för Obama. Nu kommer Hillary Clinton och tar på sig ansvaret för det inträffade.

I take full responsibility. #stfu
Romney-kampanjen begick ett svårt misstag när de var för snabba på enterknappen och skickade ett pressmeddelande när oroligheterna kring de amerikanska ambassaderna började. När morgonen grydde hade fyra amerikaner dödats varav en ambassadör.

Utan det inledande misstaget skulle problemen för Barack Obama och Vita huset varit större. Fokus hamnade på Romney istället för Obama och ett gyllene läge för utmanaren att med kraft säga att Obamas utrikespolitik gled ur händerna.

Frågan har dock inte dött. Vita huset och Obama-kampanjen har haft svårt att ha en tydlig linje om det som inträffade vid ambassaderna var terroristattacker, eller ett spontant utbrott av vrede. Washington Post har en sammanställning av Obama-administrationens olika besked.

Det hela tog extra fart när Joe Biden i vicepresidentdebatten sa att han inte kände till begäran från ambassaderna om ökat skydd. Vilket tvingade Vita husets presstalesman, Jay Carney, att dagen därpå säga att han talade för sig själv och president bara, inte hela administrationen.

Mitt Romney och hans kampanj har hela tiden fortsatt trumma frågan, bland annat i ett utrikestal några dagar efter debatten.

Nu har frågan alltså blivit så besvärlig och att Hillary Clinton ställer sig ivägen för presidenten och tar på sig ansvaret.

Det kan möjligen ge presidenten någon form av skydd, men riskerar också att göra saken värre. Nu har Romney fått en perfekt passning till Obama i nattens debatt: Är det du eller utrikesminister Clinton som är ansvarig? På det kan Obama bara svara att det är han som är ansvarig, vilket bjuder in media till ännu hårdare granskning. Skulle han svara på något sätt så det framstår som han skjuter från sig ansvaret så vore det mycket skadligt för honom.

 

Rond två!

Nattens debatt har ett annat format, town hall med publikfrågor.
Herregud vad spännande det är! Rond ett gick klart till Mitt Romney. Barack Obama gick ner för räkning i slutet av ronden, men efter att Joe "The Smile" Biden wrestlat med Paul Ryan som pausunderhållning är regerande mästaren på benen och redo för rond två.

(Det räcker med boxningsmetaforer nu, tack).

Skiftet i opinionen har i procentenheter inte varit så stort. Inför första debatten ledde Obama med 3,1%, nu leder Romney med 0,3%. En förändring med bara 3,4 procentenheter. Ändå har presidentkampanjen förändrats dramatiskt. Självfallet för att Romney nu har en verklig chans att vinna valet. Obama har fortfarande en ledning i swingstaterna, men Romney har tagit in och leder nu exempelvis i mycket viktiga Florida.

Ett annat intressant skede är likability, om väljarna gillar eller ogillar kandidaterna. Här har Romney hela tiden haft stora problem och Obama har en majoritet av väljarna gillat, trots att de kanske inte alltid tyckt att han gjort ett bra som president. Nu tyder en del mätningar på att den fördelen för presidenten inte finns kvar.

Det betyder emellertid inte att Romney är favorit. Jag skulle fortfarande sätta Obama som favorit att vinna, men en mycket svag sådan. Romney har tagit in i swingstaterna, men Obama har fortfarande ledningen.

Vad kan vi förvänta oss inför nattens debatt? En aggressivare Obama är en lågoddsare. Hans attacker kan dock begränsas av formatet, som är town hall. Alltså publik som ställer frågor. Då är det svårt att komma med de riktigt hårda slagen, särskilt under bältet. Men Obama kommer inte vara på hugget, var så säkra.

Romney får passa sig för att inte bli för defensiv. Det är lätt att bli rädd om det momentum han skaffat sig och spela försvarsspel bara. Han måste vara som i första debatten, men kan i lite större utsträckning kommunicera med väljarna. Se till att verkligen fokusera sina svar på den som ställer frågan, fortsätta krydda med personliga berättelser som han kopplar sina förslag till.

Jag är självfallet uppe och twittrar i natt från klockan 03.00-04.30, @MathiasSundin.

Sedan klockan 07.20 kan ni se mig och Karin Pettersson från Aftonbladet i SVT1:s morgonsoffa kommentera debatten.

Debatten kan ni bland annat se på CNN direkt på tv i Sverige, eller via nätet, direkt på SVT eller CSPAN.org.
 

2012-10-15

Till varje pris

Jag har tidigare berättat om min nya bok, Till varje pris, som kommer ut inom kort. Idag rapporterar Riksdag & Departement och SVT om boken, så här kommer lite information för nytillkomna läsare.

Är ni intresserade av mer information och ett specialerbjudande med extra billigt pris strax innan boken lanseras så skicka mig ett mejl (vilket många redan gjort!): mathias.sundin[at]gmail.com.

Här är en del av baksidestexten:

Politik är krig utan blod. Sägs det. 

En hård politisk strid utkämpas i Minnesota, där den svensk-amerikanske senatorn, demokraten Mark Eriksson, utmanas av kongressledamoten Michelle Bachmann. Eriksson ligger under och förlorar han är den politiska karriären över. 

Så en dag, mitt i kampanjen, ringer hans telefon. Samtalet vänder upp och ner på hans värld och plötsligt hägrar den högsta politiska vinsten av alla framför honom: Vita huset. 

Först måste han emellertid besegra Bachmann – och därefter partikamraten och vännen Barack Obama

Samtidigt börjar en man från hans förflutna gräva i en hemlighet. En hemlighet som skulle förstöra allt, en hemlighet som måste bevaras till varje pris.

2012-10-14

Nu jämfört med 2008 och 2004

RealClearPolitics är en guldgruva för oss som är intresserade av amerikansk politik. En funktion de har är att jämföra mätningar med hur det såg ut för fyra respektive åtta år sedan

Idag (igår) leder Mitt Romney med 1,3% över Barack Obama i RCP:s genomsnitt, 47,3% mot 46,0%.

  • För fyra år sedan ledde Obama över John McCain med 7,2%.
  • För åtta år sedan ledde George Bush över John Kerry med 1,5%.
  • Romney har 4,4% högre stöd än McCain.
  • Romney och Bush har exakt samma stöd, 47,3%.
  • Obama ligger 0,2% bättre än Kerry, 46,0% mot 45,8%.
  • Obama har 4,1% lägre stöd än för fyra år sedan.

Varför gillar så få svenskar republikanerna?

Tar man den genomsnittlige svensken så står denne närmare demokraterna än republikanerna, så på det sättet är det inte konstigt att endast 4% skulle rösta på Mitt Romney och 79% på Barack Obama. Samtidigt är siffran 4% extremt låg, varför är det så?

Jag fick chans att fundera lite kring det här när jag besökte Fria Moderata Studentförbundet i veckan och pratade just om synen på republikaner i Sverige. Personligen har jag varit båda lägren. Fram till 2008 stödde jag enbart demokratiska presidentkandidater, men det året valde jag John McCain. I år står jag som en åsna mellan hötapparna och gillar inte riktigt någon av kandidaterna.

Siffran 4% känner jag är inte riktigt rimlig. Det borde finnas fler svenskar än så som åsiktsmässigt står närmre Romney än Obama. En del i förklaringen kan vara medias rapportering. Den har varit oerhört demokratfixerad. Skriver "har varit" eftersom jag tycker årets valrörelse bevakas mer balanserat.

Kanske kan en del i förklaringen vara vilka åsikter hos kandidaterna som medierna lyfter fram? Hos FMSF visade jag på exempel från valrörelsen för fyra år sedan, hur svenska medier beskrev Sarah Palin jämfört med Joe Biden.


I fallet Palin lyftes ofta åsikter fram, och då sådana som är främmande för många svenskar: nej till abort, nej till samkönade äktenskap och nej till stamcellsforskning. Kolla den här  presentationen, i DN, inför vicepresidentdebatten. Åsikter är i fetstil:

Sarah Palin är guvernör i Alaska sedan 2006. Innan dess har hon sysslat med lokalpolitik i den lilla staden Wasilla. Hon har en bakgrund i pingströrelsen och är motståndare till aborter, samkönade äktenskap och stamcellsforskning. Energipolitiken anses vara hennes starka sida, däremot är hennes kunskaper om utrikespolitik och ekonomi begränsade. 

Jämför den med presentationen om Biden. Inte en enda åsikt presenteras.

Joe Biden har 33 år i senaten bakom sig där han representerar Delaware, en av USA:s minsta stater. Han har två gånger försökt bli nominerad till det demokratiska partiets presidentkandidat. I senaten har han varit ordförande i justitieutskottet och är för närvarande ordförande i utrikesutskottet. Utrikesfrågor anses också vara hans starkaste kort.


Låt oss titta på DN:s beskrivning av VP-kandidaternas inför deras debatt i veckan. Presentationerna är rätt långa så jag har i huvudsak klippt ut de delar som behandlar åsikter, så läs gärna hela. Först Paul Ryan:

Ryan är en stark förespråkare för att statsapparaten ska krympa och kosta mindre.
Sitt budskap har han sammanfattat i en plan med titeln ”Path to prosperity” (Vägen till välstånd). Den är ett radikalt recept för hur det galopperande underskottet i statsbudgeten skulle kunna åtgärdas. Sänkta inkomstskatter men färre avdrag är en del. Kostnaderna för sjukvård i de två systemen Medicaid och Medicare ska minskas dels genom att mer betalas privat, dels genom att delstaterna tar över. Tankarna har gjort Paul Ryan till en hjälte inom den högerradikala Tea Party-rörelsen som låg bakom de republikanska framgångarna i kongressvalet 2010.
Till det bidrog också hans ihärdiga kritik av president Obama och dennes reform av sjukförsäkringen.
För Romney fanns det flera poänger med att välja Paul Ryan som sin parhäst. Som katolik och uttalad abortmotståndare antas Ryan tilltala den kristna högern mer än Romney. . 

Joe Bidens (läs som sagt gärna hela):

I huvudsak hade han ägnat sig åt två områden. Det började med kriminalpolitik, bland annat skydd för kvinnofriden, och 17 år som ledamot i lagutskottet. Från 1997 var utrikesutskottet Bidens hemvist. ... Exempelvis gick han ut och deklarerade sitt stöd för homoäktenskap innan Vita huset hade någon officiell linje. 
Efter att ha läst dessa två profiler från 2008 och 2012 är det svårt att veta vad Biden egentligen tycker om något. De skriver en hel del om hans erfarenheter, men inte vad han tycker.

Ponera att media gjorde tvärtom. I huvudsak bara redovisade republikanska kandidaternas bakgrund och erfarenhet och istället lyfte fram deras åsikter, med fokus på sådant som kan vara kontroversiellt i Sverige. Presentationen av Biden skulle då kunna se ut så här.

Vicepresident Joe Biden är en veteran inom amerikansk politik. Senator sedan 1970-talet, två presidentkampanjer och snart fyra år som USA:s vicepresident. Han är förespråkare av dödsstraffet och drev 1994 igenom en utökning av vilka områden straffet kan tillämpas inom, han försvarar rätten för vanligt folk att bära vapen och var fram till 2012 motståndare till att homosexuella skulle få gifta sig
Detta är Joe Bidens faktiska åsikter, jag hittar inte på något.

Min poäng är inte att svensk media borde göra tvärtom mot idag och positivt särbehandla republikanerna, utan istället behandla dom lika. Beskriv båda sidors åsikter på ett likvärdigt sätt.

Det skulle inte göra att det plötsligt blev 79% som stödde Romney istället, det finns nog en klar majoritet för Obama och demokraterna i det här landet, men det skulle ge en mer nyanserad bild.


2012-10-12

USA-panelen och poddradio

Svenska Dagbladets USA-panel har såklart tyckt till om nattens vicepresidentdebatt.


Här är frågorna:

1. Hur skötte de sig? Fanns det en vinnare och i så fall varför?
2. Var det något som överraskade? Fick man se en nya sida av någon?
3. Saknade ni något?
4. Vad kommer debatten ha för betydelse?
5. Baserat på intrycket de gav i debatten, vem hade du helst tagit en fika med?

Jag medverkade häromdagen i Ronie Berggrens poddradio om amerikansk politik, denna gång om debatten mellan Barack Obama och Mitt Romney. Där avslöjar jag även lite om min kommande bok.

Skrattar bäst som skrattar sist



Joe Bidens skrattande och leenden när Paul Ryan pratade kommer bli debattens stora snackis. Vicepresidenten var på hugget, rejält på hugget och mycket möjligt för mycket på hugget. 

Biden var ofta bra när han pratade själv, men det förstördes av att han framstod som otrevligt och dryg när det var Ryans tur.

Paul Ryan höll sig lugn genom debatten, trots det måste ha varit svårt med Biden så i facet hela tiden.

Jag har svårt att tänka mig att det var tänkt att Biden skulle bete sig så när Ryan pratade, men de hade helt klart bestämt sig att de inte tänkte låta Ryan komma undan med någonting och att den aggressiva Biden skulle de egna trupperna energi. Jag vet själv hur skönt det kan vara när någon pucklar på motståndaren, särskilt om det går lite dåligt i opinionen. Det är dock inte de egna som övertygas, men de behöver energi att kampanja och donera pengar.

Sammanfattning.

Mittenväljarna tilltalas inte på samma sätt av slag under bältet och dessa ska också övertygas, inte bara de egna. Frågan är hur mycket de gillade det Biden sa och hur mycket de ogillade det pysslade med mellan Ryan pratade. Svårt för mig att avgöra.

Ryan fick inte in några kroppslag på Biden och var inte i klass med Mitt Romney förra veckan, men gjorde inte heller bort sig på något sätt. Han visade att han säkert skulle klara att vara vicepresident, men glänste inte. Ryans nördiga sida kom inte riktigt fram, det var inte en sådan debatt. Båda kandidaterna rabblade en mängd siffror och fakta (vilket inte sällan var deras egna fakta, så att säga) så Ryan framstod inte som den med mest djupsinniga kunskaper om det som diskuterades.

Obama kollade debatten ombord på Air Force One.
Så ändrar detta nuvarande riktning på kampanjerna? Kommer Obama börja återtåget? Det är mycket svårt att säga, men debatten hade ingen solklar vinnare eller förlorare. Utfallet av Bidens agerande blir avgörande för eftermälet och med tanke på det ger jag segern till Ryan (eller kanske rättare sagt, förlusten till Biden), men det är inte lätt att avgöra. Då kan man i och för sig säga att allt annat än en klar seger för Obama-Biden är någon sorts förlust, eftersom det just nu är dom som behöver ta tillbaka momentum.

Enligt CNN:s fokusgrupp med osäkra väljare från Virginia sa att Ryan hade bättre plan för framtiden, Biden förstår vanligt folk bättre. En tredjedel tyckte Ryan vann, en tredjedel Biden, en tredjedel osäkra. I en undersökning efter debatten sa 48% att Ryan vann, 44% Biden. En rätt bra sammanfattning.

2012-10-11

Förväntningar på VP-debatten


Ikväll är det så vicepresidentkandidaternas tur att drabba samman. Utmanaren Paul Ryan mot åldrade mästaren Joe Biden. En debatt vars utgång är mycket svår att förutspå. Låt mig ändå göra ett försök.

Efter Mitt Romneys debattvinst över Barack Obama så har läget i opinionen för första gången på ett år vänt till republikanens fördel, just nu med 0,7%. Det står med andra ord mycket på spel ikväll.

Vi ska komma ihåg att vicepresidentkandidaterna inte avgör presidentval, men den som vinner ikväll kommer ändå att knuffa valet i sin riktning. Vinner Joe Biden kan det bli början för återhämtningen för Obama-kampanjen. Vinner Paul Ryan så förstärks Romneys momentum.

Så vem vinner då? Det är inte lätt.

Joe Biden är synnerligen rutinerad, med en plats i senaten sedan 70-talet, två presidentkampanjer, en kampanj som vicepresidentkandidat och snart fyra år som vicepresident. Dessutom är han ingen oäven debattör och har ett folkligt, skön lirare-drag över sig. Han är visserligen känd för att grodor ofta hoppar ur hans mun, men för fyra år sedan mot Sarah Palin klarade han sig utan några sådan snedsteg.

Paul Ryan har rykte om sig som en bra debattör, främst på grund av hög nördfaktor. Men nörderiet begränsar sig i huvudsak till det ekonomiska området, vad kommer han att ha å säga om utrikespolitik? Naturligtvis har de gnuggat allt sånt där noga inför debatten, men det kan ändå märkas att han är ute på ovan mark.

Jag sätter Ryan som svag favorit. Det blir väldigt svårt för Biden att brotta ner honom på det ekonomiska området, vilket troligen kommer vara debattens huvudfokus (och även är väljarnas huvudfokus).

Det som talar mot Ryan är just om Biden får in någon snygg oneliner, som han levererat ett antal under åren och just förväntningarna. Min gissning är att de flesta i media sätter Ryan som favorit, varför hans ribba är högre att ta sig över, även trots det är första gången han debatterar på den här nivån.

Ska ni följa debatten i natt så börjar den klockan 03.00. Den sänds av CNN i Sverige och även på SVT2. Har du inte tv kan du kolla på CSPAN.org.

Jag finns på Twitter som @MathiasSundin och mina och Elizabeth Walentin (@StockholmYankee) kommer RT:s av CNN:s nya @CNNSwedenPR.

2012-10-09

Romney leder!


För första gången på 362 dagar leder Mitt Romney i RealClearPolitics genomsnitt av de nationella mätningarna. I nästan ett år har Barack Obama haft ledningen. Senast Romney ledde var 11 oktober 2011, då med 0,6%. Nu leder han med 0,7%.

Det har även skiftat i de avgörande delstaterna.

Romney leder i Florida i båda mätningarna efter debatten.
I Virginia leder han i två av tre, och har minskat avståndet i den tredje.
I North Carolina leder han stort, 9%, i den enda efter debatten.
I Iowa leder Obama med 2%.
Rasmussen har helt lika i Nevada.
Tre mätningar har gjort i Colorado efter debatten, den första ledde Obama med 4%, den andra med 1% och i den tredje ledde Romney med 4%.
Även i Ohio har det gjorts tre mätningar, Romney leder med 1% i två, Obama med 1% i en.
I Wisconsin leder Obama med 2%, ner från 7%.
New Hampshire och Missouri har inga mätningar efter debatten.

Bakom vändningen ligger såklart Romneys debattseger (som inte enbart berodde på hans bra framträdande, utan också Obamas dåliga).

Men bakom det nya budskapet i debatten och nu ute i kampanjen - mer mitteninriktat, mer personligt, flera policytal - ligger Ann och Tagg Romney, hans fru och hans äldsta son.

I alla fall om man får tro Politico.

Mitt, Ann och Tagg.
Ett par veckor innan debatten tröttnade de och drev fram att kampanjen skulle låta "Mitt be Mitt". En mer moderat, mitteninriktad republikan. Ett av resultaten var det linjetal för utrikespolitiken som han höll igår. Strategen Stuart Stevens har motsatt sig det, eftersom de menar att valet vinns inom ekonomiområdet. Stevens inflytande har överhuvudtaget begränsats och Ed Gillespies ökat.

Samtidigt har Tagg Romney tagit en mer aktiv roll och säkerställer att Mitt får en sådan miljö kring sig att han presterar på topp. Han är mer på högkvarteret i Boston, där han mer och mer ifrågasätter rådgivarnas råd.

Läs gärna hela Politicos artikel, den är riktigt intressant.

2012-10-08

Romneys utrikestal och lite annat

Mitt Romney höll i dag ett tal inför Virginia Military Institute om utrikes- och säkerhetspolitik. Det har lanserat som ett linjetal och ska också ses som en comeback i frågan efter först en misslyckat utrikesresa i augusti och sedan klantig hantering av attackerna på amerikanska ambassader runt om i världen.

Romney pekade på det han menar är president Obamas passiva ledarskap och lovade att USA skulle vara en starkare och mer aktiv spelare i världspolitiken. Han räknade upp en lång lista med saker han skulle göra som president, där Iran och Israel spelade en central roll.

Här är hela talet.



Obama-kampanjen inledde ett telefonkrismöte 10 minuter innan debatten mellan Romney och Obama hade slutat. De beslutade att överge en långsiktig strategi att beskriva Romney som en hårdför konserativ och återgå till förra årets attacker om att han är en flip-floppare. De bestämde sig också för ett morgon-rally där presidenten kunde slå tillbaka och efter att ha sett på morgonnyheterna att det Romney sagt om att lägga ner PBS nämndes så lade de till en mening om Big Bird i Obamas anförande.

Nu är deras nästa fokus vicepresidentdebatten mellan Joe Biden och Paul Ryan.

Romneys debattseger var verkligen monumental. Enligt Gallup var det den största segern sedan de började mäta. 72% tyckte Romney vann, 20% tyckte Obama. Det ger en marginal på 52%-enheter vilket klart slår den näst största segern 1992, då Bill Clintons segermarginal var 42%.

Budskapet om att jobba tillsammans, att ena landet, som Romney använt senaste dagarna fortsatte han med i Florida under en tre dagars kampanjturné. Han lovade att jobba ihop med demokrater om utbildning, Medicare och skatter.

Bobby Jindal och Chris Christie kommer leda Republican Governors Association kommande två åren. Det ger dem en nationell platform inför kommande presidentval.

Obamas ledning i RealClearPolitics genomsnitt är nu 0,5%. Innan debatten var den 3,1%.

2012-10-07

Tänk om en svensk vore USA:s president

Minnesota State Capitol
Inom kort utkommer jag med en politisk thriller, Till varje pris, om en svensk-amerikansk senator från Minnesota.

Boken inleds hösten 2010, då senator Mark Eriksson är uppe för omval till senaten. Han utmanas av kongressledamoten Michelle Bachmann.

Vill ni få mer information och ett specialerbjudande strax innan den kommer ut så mejla mig: mathias.sundin[at]gmail.com.

Läsare av den här bloggen tror jag kommer gilla den!

Aldrig riktigt motflyt för Obama

Är det tur eller skicklighet som avgör vem som vinner i poker?
Utgångsläget för president Obama att bli omvald är, som jag påpekat många gånger, dåligt. Hög arbetslöshet, dålig approval rating, en majoritet som tycker landet är på väg i fel riktning, och så vidare. Anledningarna till att han ändå leder och är favorit att vinna är många, men jag har noterat att han sällan råkar in i långa perioder av dåliga nyheter.

I slutet av maj och början av juni hade han ett par dåliga veckor. En dålig jobbrapport, misstag från Cory Booker, Deval Patrick och Bill Clinton, förlust i guvernörsvalet i Wisconsin, David Axelrods attack mot Romney floppade, Obama sa att "the private sector is doing fine" och republikanerna slog honom i fundraising. Dessutom förväntade sig då de flesta att Högsta domstolen skulle slå ner hela eller stora delar av Obamacare.

Så blev det inte. HD gav Obamacare godkänt och en negativ trend för presidenten tog abrupt slut.

Tittar vi på förlusten i debatten, ser vi ett liknande mönster. Mitt Romney vinner i utklassningsstil och opinionen ser ut att svänga kraftigt i några swing states dagen efter debatten. Men då kommer en jobbrapport som visserligen inte är lysande, men ändå är någorlunda positiv för presidenten. Dessutom visar det sig att Obama-kampanjen dragit in nästan rekordmycket pengar i september, 181 miljoner dollar.

Romneys framgång i debatten är därmed inte inte utraderad, men det som kunde blivit inledningen på en klart negativ trend för presidenten är nu inte lika trolig.

Ett annat tillfälle var attackerna mot ambassaderna i Mellanöstern, där en amerikansk ambassadör blev dödad. En händelse som kunde skakat Obamas omvalschanser i grunden. Romney kunde effektivt ha hamrat in att Obamas nya, mjuka stil mot arabvärlden inte fungerade. Att be om ursäkt, som Romney påstått att Obama gjort (men som flera faktagranskare inte håller med om) funkade inte. Istället för detta scenario, gjorde Romney-kampanjen ett misstag i sina snabba kommentarer, vilket tog udden av kritiken.

Är det tur eller skicklighet som avgör vem som vinner i poker? Både och, men i det långa loppet avgör skickligheten. Du kan vinna en enskild hand genom tur, men har svårt att vinna turneringar. Tur, eller otur, är dock en faktor. Att Obama-kampanjen nu släpper nyheten om 181 miljoner är inte tur, det är välplanerat, och Romney-kampanjens misstag är inte heller otur, det är inkompetens. Men den positiva jobbrapporten hamnar mer på turkontot (även om såklart själva ekonomin inte är turbaserad).

Det här är mer en spaning, än någon djuplodande analys. Den baseras på en känsla. Men jag skulle ändå säga att det är sådant här som tippar ett val i endera riktning när det är så jämnt som det är. Och det är väl som man brukar säga: Endast den skicklige har tur.