Ditt och datt

Representanthuset har röstat för att riva upp sjukförsäkringsreformen, ObamaCare som dom kallar den. Eftersom det krävs att även den demokratisk kontrollerade senaten och att president Obama himsjälv inte lägger in veto så kommer den inte att rivas upp. Men det finns sätt för republikanerna att i alla fall tvinga fram en omröstning i senaten. First Read förklarar hur.

President Obama gör nu en hel del förändringar för att bemanna sin återvalskampanj, som kommer att drivas från Chicago, precis som förra gången. Julianna Smooth, Vita husets "social secretary" kommer leda hans fundraising som biträdande kampanjmanager. Jennifer O'Malley Dillon blir också bitrände kampanjmanager med ansvar för gräsrotsoperationen. Patrick Gaspard flyttar Vita husets politiska operation till DNC. Så gott som alla som ledde Obamas kampanj 2008, kommer vara med i ledningen 2012. På samma sätt agerade president Bush, medan president Clinton bytte ut stora delar av teamet. Troligen kommer Obama skicka in papprena och därmed officiellt bli kandidat i mars eller april.

Kinas president Hu Jintao är på besök i USA och välkomnades med en officiellt statsmiddag i Vita huset. Något han inte fick för fem år sedan på president Bushs tid. Men han har också fått möta den fria pressen, vilket han verkade uppleva som något jobbigt.

Senator Joe Lieberman har meddelat att han inte ställer upp för omval. Lieberman förlorade det demokratiska primärvalet i Connecticut 2006, och ställde då istället upp som oberoende kandidat. Han vann mycket tack vare att republikanerna drog tillbaka sitt aktiva stöd för sin egen kandidat. Det kommer inte hända igen, så Liebermans chanser var mycket små. Och gå tillbaka till demokraterna är nog uteslutet (han jobbar med demokraterna i senaten), inte minst eftersom han stödde McCain i presidentvalet. McCain tycker att Lieberman borde bli försvarsminister. Två kandidater har klivit fram och sagt att de ställer upp i demokraternas primärval, Chris Murphy (som lanserar med YouTube-video) och Susan Bysiewicz. Det blir troligen svårt för republikanerna att vinna platsen.

Även senator Kent Conrad från North Dakota har meddelat att han inte ställer upp för omval. Därmed får republikanerna en stor möjlighet att ta över platsen.

En som inte ger upp är senator Bill Nelson från Florida, som ställer upp för omval.

Det är många möjliga 2012-kandidater som rör på sig nu. Sarah Palin håller tal i Nevada och hennes medarbetare sonderar terrängen i Iowa. Mike Huckabee åker på bokturné, med flera stopp i Iowa.

En som inte är lika aktiv i Iowa som förra gången är Mitt Romney. Han har bara besökt delstaten två gånger sedan 2008. För det får han kritik. Time har för övrigt en längre artikel om Romney.

Det är tätt i toppen bland de möjliga republikanska kandidaterna. I en ny opinionsmätning får Huckabee 21%, Palin 19% och Romney 17%.

I South Carolina startar nu ett gäng konservativa en "Draft Pence"-rörelse för att få honom att ställa upp i presidentvalet.

Ron Paul, kongressledamot från Texas, och udda fågel i det republikanska primärvalet 2008, funderar på att ställa upp i senatsvalet 2012. Sittande senatorn Kay Bailey Hutchinson har nämligen meddelat att hon inte ställer upp för omval. Hans son, Rand Paul, valdes alldeles in i senaten.

Förre vicepresidenten Dick Cheney hyllar Mitch Daniels och menar att han skulle kunna göra ett bra jobb som president.

Rahm Emanuel har haft besök av president Clinton som hjälpt till att kampanja och hade dessutom dragit in över 10 miljoner dollar till den sista december.

Tidigare var det talmannen Nancy Pelosi som var republikanernas huvudfiende i media. Nu verkar de skifta fokus till Harry Reid.

Lyndon Johnson var noga med utformningen av sina kläder. Här är ett klipp när han ringer och beställer byxor...

Jon Huntsman, tidigare guvernör i Utah, skapade rubriker för ett par veckor sedan, efter att han hintade om att hans politiska karriär inte var över. Skulle han utmana president Obama 2012, trots att han nu jobbar som ambassadör åt honom i Kina? Det är inte särskilt troligt, av flera anledningar, men det finns en annan mer trolig förklaring: Senatsvalet 2012. I en mätning leder Huntsman stort (48%-21%) över sittande senatorn Orrin Hatch.

Ny ordförande för republikanerna

De två år som Michael Steele har varit ordförande för republikanerna har varit väldigt framgångsrika. Partiet har kommit tillbaka på avgrunden. Efter att ha fått storstryk i valet 2008 vann de stort 2010. Men de flesta menar inte att det var tack vare Steele, utan snarare trots Steele.

Därför utmanades han av fyra personer när han skulle väljas om för en ny två-årsperiod. En av dessa var hans tidigare kampanjmanager när han vann omröstningen för att bli ordförande för två år sedan, Reince Preibus. Han fortsatte sedan som rådgivare till Steele, men efter ett tag skar det sig mellan de två.

Preibus är sedan 2007 ordförande för republikanerna i Wisconsin. Han kunde också peka på stora framgångar i valet 2010 och att han lyckades ena Tea Party-rörelsen med etablissemanget, och leda ett enat republikanskt parti till seger.

I sjunde omgången av röstningen kom han till slut över de nödvändiga 85 rösterna. Då hade Michael Steele hoppat av, efter fjärde omgången, och Ann Wagner hoppat av efter sjätte omgången. Preibus hade lett hela tiden, men i första omgången med bara en röst över Steele. Här har ni resultaten för alla omgångar.

Läs gärna kommentarerna om Preibus från Marc Ambinder och The Fix. Politico skriver om vem Preibus är. Och undrar ni hur man uttalar Reince Preibus? Well, klicka då här.

Ditt och datt

Michelle Bachmann kommer möjligen ställa upp i presidentvalet. Hon är kongressledamot från Minnesota och har på kort tid fått ett stort nationellt genomslag. Jag träffade henne i november och återkommer med en lite längre report, så fort jag får ur korten ur min kamera (som strular just nu). Tills dess kan ni läsa lite om Amerikanska nyhetsanalysers syn på Bachmann.

Det är på gång en del förändringar av bemanningen i Vita huset. Inledningsvis pratades det om mindre förändringar, nu ser det ut att bli flera som rör på sig. Rahm Emanuel lämnade ju jobbet som stabschef förra året och ersattes temporärt av Pete Rouse. Först trodde många att Rouse skulle fortsätta, men det verkar mer och mer troligt att Bill Daley får jobbet. Daley är bror till Chicagos avgående borgmästare Richard Daley och tidigare handelsminister åt Bill Clinton. Robert Gibbs slutar som Vita husets pressekreterare. Han kommer fortsätta som rådgivare åt president Obama, men inte inifrån Vita huset. Det spekuleras bland annat om att han kommer att starta en demokratisk motsvarighet till American Crossroads. Spekulationerna om vem som kommer efterträda Gibbs är såklart redan igång. Marc Ambinder har en bra sammanfattning om personalförändringarna.

John Boehner är nu ny talman i representanthuset efter att republikanerna tagit makten. Han och hans kollegor börjar med att ändra en del regler. De kommer nu också snabbt sätta en plan i verket för att återställa en del av president Obamas och demokraternas tidigare beslut. Eftersom demokraterna fortfarande kontrollerar senaten och Vita huset kommer de inte komma särskilt långt, men hoppas bland annat tvinga fram en del kompromisser.

Rahm Emanuel har nu tagit sig igenom det sista hindret för att få ställa upp i borgmästarvalet i Chicago. En domare ger honom tillstånd att ställa upp. Samtidigt verkar Carol Mosely Braun lyckas ena de svarta ledarna bakom hennes kandidatur. Rahm leder klart i alla opinionsmätningar.

Senator Richard Lugar från Indiana har träffat ledare för Tea Party-rörelsen, i ett försök att förhindra en Tea Party-utmanare i primärvalet, nu när han är uppe för omval 2012. Mötet var artigt, men Tea Party-folket tänker fortfarande utmana honom, rapporterades det efter mötet.

What It Takes av Richard Ben Cramer

What It Takes är en fascinerande bok. Författaren Richard Ben Cramer bestämde sig för att ta reda på hur personerna som ställer upp i ett amerikanskt presidentval är. Finns det några gemensamma drag? Hur orkar de med? Och hur påverkar en presidentkampanj dem och deras familjer?

På över 1000 sidor följer han sex kandidater i presidentvalet 1988. För republikanerna George Bush och Bob Dole. För demokraterna Joe Biden, Dick Gephardt, Gary Hart och Michael Dukakis.

Cramer har gjort en oerhört omfattande research och fått mycket rätt. Ted Kaufman, på den tiden medarbetare till Joe Biden, har sagt i en intervju att han är förvånad över hur mycket Cramer fått rätt i historiebeskrivningen.

Författarens skrivstil är annorlunda och lyckas fånga varje kandidats personlighet. Hur de uttrycker sig, hur de reagerar på saker, hur de är.

Boken visar också spelet mellan media och politik. Hur medierna uppfattar saker och gör det till sanningar, ibland nästan helt utan substans. Därför fick boken ett mycket svalt mottagande i media när den kom ut. Nu, tjugo år senare, ses den som en klassiker. Boken som definierade modern kampanjrapportering, kallar Politico den i en intervju med Richard Ben Cramer.

Så, finns det några gemensamma drag hos kandidaterna? Ja, det finns en sak. De är alla extrema på något sätt. De har alla väldigt mycket av någon egenskap. Det är inte samma sak, de är inte likadana, tvärtom är de väldigt olika. Men någon eller några egenskaper har de väldigt mycket av. George Bush är extremt duktig på att bli vän med folk. Joe Biden är otroligt medryckande och impulsiv. För att ta två exempel. Just beskrivningen är Biden är extra intressant, både för att han är en väldigt underhållande person och för att just nu är USA:s vicepresident.

Vill ni förstå människorna som styr vår värld - för jag antar att dessa människor nog är ganska lika i alla länder - ska ni läsa What It Takes av Richard Ben Cramer. Den är lång, men det är ingen nackdel. Jag blev ledsen när den tog slut.

Trubbel för Haley Barbour

Haley Barbour är guvernör i Mississippi, tidigare ordförande för republikanerna och har framgångsrikt varit ordförande för de republikanska guvernörerna senaste åren. Han är också en mycket möjlig presidentkandidat.

Nu har han råkat i trubbel.

I en intervju i Weekly Standard uttryckte han sig positivt om Citizens Council, som bland annat verkade i Barbours hemstad Yazoo City:

“You heard of the Citizens Councils? Up north they think it was like the KKK. Where I come from it was an organization of town leaders. In Yazoo City they passed a resolution that said anybody who started a chapter of the Klan would get their ass run out of town. If you had a job, you’d lose it. If you had a store, they’d see nobody shopped there. We didn’t have a problem with the Klan in Yazoo City.”

Frågan handlade om varför Yazoo City var den enda stad där det gick fredligt till när skolan integrerades mellan svarta och vita. Problemet var att Citizens Council var en organsiation som kanske var bättre än Ku Klux Klan, men ändå var starka anhängare av segregation mellan svarta och vita.

Barbours svar gav många negativa rubriker och hans personal fick förneka att han var någon rasist. Som The Fix påpekar så är en dag när ens personal får förneka att man är rasist en dålig dag i politiken.

Barbour gick ut med ett uttalande som förklarade vad han menat:

"My point was my town rejected the Ku Klux Klan, but nobody should construe that to mean I think the town leadership were saints, either. Their vehicle, called the 'Citizens Council,' is totally indefensible, as is segregation."

Barbour har ett tag mest fått positiva nyheter. Kort efter rubrikerna kring detta kommer ytterligare negativa rubriker. Nu om hur han använt delstatens flygplan under tiden som guvernör. Enligt Politico har han använt flygplanet inte bara för att sköta delstatens business, utan även för fundraisers, politiska träffar inom republikanerna, och så vidare.

Det skulle inte förvåna mig om bakgrundsarbetet till denna artikel har kommit från någon av hans möjliga motståndare i presidentvalet. De såg sin chans efter de negativa rubrikerna om Citizens Council.

Inget av detta sänker Barbour, men inte minst uttalandena i Weekly Standard kan bli problematiska. Speciellt med tanke på att han utmanar USA:s första svarta president. Det är också en bra påminnelse att allt kan hända i ett presidentval.

Byt ut Obama mot Bush

DN skriver:

"Parollen var ”Let’s move!”, och gick ut på till synes okontroversiella åtgärder som att föräldrar och skolor ska försöka få ungarna att äta mindre sockerladdad och fet skräpmat och röra på sig lite mer.

Men om det är en Obama som säger eller gör något så måste det vara fel, i varje fall för en del opinionsbildare och politiker."

Byt ut "Obama" mot "Bush" i det fetstilade meningen och fundera på hur troligt det hade varit att det skulle stått så i en DN-artikel.

Läs gärna hela artikeln, med ord som "högerpopulism", och fundera på hur opartisk den är. Den kunde lika gärna stått på debattsidan. Men, nu gäller det Sarah Palin (som alltså står för högerpopulismen) och då kan man kasta en del journalistiska regler överbord. Precis som på Bushs tid.

Ditt och datt

Först: God fortsättning!

New Jerseys guvernör Chris Christie får kritik för att han åkte på semester precis när det stora snöovädret drog in över delstaten. Samtidigt är Newarks borgmästare Cory Booker personligen ute och skottar. Med hjälp av Twitter dirigerar han skottandet i staden. Booker är en möjlig utmanare till Christie 2014.

Efter ett tufft politiskt år, som slutade med en hektisk period i kongressen och kröntes med några framgångar, som är familjen Obama nu på traditionsenlig semester på Hawaii.

NY Times tittar på de möjliga presidentkandidaternas åsikter. Till exempel om skatter och kärnvapenavtal.

Chicago kommer återigen troligen bli platsen där Obamas presidentkampanj har sitt högkvarter. De senaste presidenterna - Reagan, W Bush, Clinton - som vunnit en andra mandatperiod har haft sitt HQ i närheten av Washington DC.

Chicagos Election Board ger grönt ljus till Rahm Emanuel att ställa upp i borgmästarvalet i staden. Hans kandidatur har ifrågsatts eftersom man måste vara bosatt i staden i minst ett år innan valet. Emanuel har bott i Washington, sedan han blev Obamas stabschef. Men han har behållit sitt hus och inte permanent lämnat staden, därför får han ställa upp i valet.

Mike Pence säger att han bestämmer sig i januari om han kommer ställa upp i presidentvalet. Möjligheten att ställa upp i guvernörsvalet istället har öppnat sig när, viceguvernören sa att hon inte tänker ställa upp i valet.

Var tionde år genomförs en folkräkning i USA. Därefter justeras antalet platser delstaterna har i representanthuset (överlag positivt för republikanerna) och antalet elektorer i presidentvalet. Åtta delstater får fler elektorsröster:

Arizona (+1), Florida (+2), Georgia (+1), Nevada (+1), South Carolina (+1), Texas (+4), Utah (+1) and Washington (+1). Av dessa vann Obama tre, Florida, Washington och Nevada.

Tio delstater förlorar elektorer:

Illinois (-1), Iowa (-1), Louisiana (-1), Massachusetts (-1), Michigan (-1), Missouri (-1), New Jersey (-1), New York (-2), Ohio (-2) and Pennsylvania (-1). Av dessa förlorade Obama två, Louisiana och Missouri.

Om detta hade varit läget 2008 hade alltså Obama fått sex färre elektorsröster, och McCain sex fler. Det hade inte påverkat utgången av valet.

The Fix rankar vinnare (president Obama, Joe Lieberman, Scott Brown, mfl) och förlorare (John McCain, Joe Manchin, mfl), från den så kallade lame duck congress.

Guy Cecil tar över som chef på DSCC, demokraternas kampanjkommitté för senatensvalen. Han jobbade som senator Micheal Bennets stabschef och 2009-2010 och hade stor del i senatorns omval, i en av de bästa senatskampanjerna i år. Cecil jobbade på DSCC som political director 2006.