Är dom från vettet?

Inom journalistskrået diskuterar dom om en utrikesminister kan blogga. En gång till: om en utrikesminister kan blogga. Är dom helt från vettet? Det är som att diskutera om en utrikesminister får skriva artiklar på DN Debatt, ha en egen hemsida, ge ut en bok, göra flygblad, prata med människor.

Erik Svansbo citerar en otroligt insatt professor:

"Jag tycker att man ska läsa hans blogg med samma skepsis som man läser hans partis hemsida. Han pratar utan att få mothugg och det får han väl göra." Min fetstil.

Snälla nån. Det är via en blogg man får allra flest mothugg. Internet bjuder in till dessa omedelbara reaktioner. För en insändare i en tidning får man betydligt mycket färre mothugg, för att inte prata om uttalanden i mainstreammedia.

Jag förstår ärligt talat inte varför jag bryr mig att skriva om det här. Den här diskussionen är fullständigt avskärmad från omvärlden och visar på ett oerhört skråtänkande.

Och till sist: All heder till de journalister som inte känner sig hotade av detta, utan istället använder den nya tekniken.

Läs mer hos Johan Norberg, Dick Erixon, Gudmundson och Erik Svansbo.

UPPDATERING:
Johanna Nylander sammanfattar mina tankar precis:

"Jag läser mycket hellre vinklade åsikter med tydlig avsändare, än andrahandsinformation med dolt budskap."

Läckande kampanj, igen

Först var det Rudy Giulianis kampanj som läckte, även om själva innehållet i dokumentet inte var särskilt avslöjande eller ens så värst hemligt. Men att det läckte och skapade rubriker om vilka svagheter kampanjen själv ansåg att kandidaten har är naturligtvis inte bra. Alla känner till de olika kandidaternas svagheter, men att man själv erkänner det förstärker naturligtvis bilden.

Nu är det Mitt Romneys tur. Det verkar läcka mest till höger hittills. Boston Globe har fått tag i en 77 sidors PowerPoint-presentation med styrkor, svagheter, varumärke och motståndare. Läs gärna artiklen, den visar att politisk kampanj inte är så himla avancerad på den grundläggande nivån, men att utföra den kan vara desto knivigare. Och lyckas man inte hamna precis rätt så spelar det ingen roll hur mycket pengar man har att spendera.

För att sammanfatta Romneys kampanj:
"McCain is the past, Giuliani is the present and Romney the future."

De tänker inte försöka utkonkurrera dessa två herrar vad gäller ledarskap i krig, utan snarare få Romney att bli den energiska, handlingskraftiga VD:n för America Inc. En nog helt riktigt strategi. Inte alls säkert att den når ända fram, men Romneys bästa chans.

Ursäkta frånvaron

Det har varit fullt upp med massa hallar som har beslutats i kommunfullmäktige och en kär gammal vän, i form av en hund, har gått bort idag. Därav avsaknaden av inlägg från andra sidan dammen.

Obama drar en himla massa folk

Man kan inte låta bli att imponeras över hur mycket folk Barack Obama drar runt om i USA. Nu senast har han varit i Austin, Texas, där hela 20 000 pers kom för att lyssna på honom.

Nej, ni kan inte klicka för video.

Chockextra: Odemokratiska Hillary

Per Svensson tyckte ju i Expressen att Carl Bildt var odemokratisk som skrev på sin blogg och därmed inte tillät Per och hans kompisar att filtrera allt han säger. Nu visar det sig att även Hillary Clinton har gått och blivit odemokratisk!

På sin hemsida (som är odemokratisk på många sätt, bland annat genom videofilmer som Per Svensson inte granskat) skriver hon ett blogginlägg. Och det slutar inte där! Folk (du och jag) kan kommentera. Vi kan alltså läsa vad USA:s kanske nästa president skriver, och vi kan skriva direkt till henne vad vi tycker om det. Fy fan vad odemokratiskt!

Bill Richardson i NY Times

Intressant reportage om presidentkandidat Bill Richardson i New York Times. Som jag skrivit många gånger tidigare, att rösta på en guvernör känns lockande. De kan visa upp riktiga resultat, inte bara omröstningar.

Som sagt, Rudy blir svår att slå

Michael Barone, författare till The Almanack of American Politics, har tittat närmare på siffror för Hillary Clinton och Rudy Giuliani jämfört med 2004 års presidentkandidater John Kerry och George W. Bush. Han kan då se hur det politiska landskapet kan förändras om dessa två ställs mot varandra 2008.

Han kommer fram till att Rudy Giuliani blir svår att slå.

I östra USA, där demokraterna är starka sätter Rudy samtliga delstater i spel. Framförallt i Rhode Island, Connecticut, New Jersey och Vermont skulle han prestera mycket bättre än Bush. Men även mycket tunga New York sätts i spel om det blir Rudy mot Hillary. Det gör att demokraterna måste plöja ner pengar och tid i delstater som de tidigare kunde räkna in i sin egen kolumn utan ansträngning.

I mellanvästern och södra USA går inte Rudy lika bra, istället är det Hillary som gör framsteg. Men hon går framförallt fram i redan mycket tunga republikanska stater och inte tillräckligt mycket för att sätta dem i spel. I västra USA går han bra i Colorado och Oregon, två stater som föll i demokraternas kolumn 2004.

Totalt sätt rör sig fler stater åt Hillary Clintons håll, men eftersom hon främst går fram i tunga republikanska stater så påverkar det inte valutgången nämnvärt. Rudy däremot sätter en hel del demokratiska stater i spel. Det betyder att Rudy kan spela anfall och Hillary får ligga på defensiven. Han kan pumpa in sina pengar i östra USA och behöver bara bevaka och försvara diverse angrepp i för honom sårbara delstater.

Siffrorna som Barone använder är ganska gamla, från sommaren 2006. Han tror att Hillary har gått fram något sen dess. Men även om så är fallet, så kommer Rudy Giuliani bli mycket svår att slå. Demokraterna måste ha en mittenkandidat för att ha en chans. Just nu känns det bara som att Hillary och Bill Richardson faller hyfsat i den kategorin.