2006-03-28

McCain anpassar sig

John McCain är känd som politikern som alltid följer sin övertygelse oavsett om det råkar vara dåligt för honom eller partiet just för tillfället. Därför är han respekterad över partigränserna men också avskydd av kärntrupperna inom republikanerna som en person som inte går att lita på. Trots det goda ryktet och den stora chansen att faktiskt vinna ett val mot en demokratisk kandidat så lyckades inte McCain bli republikanernas presidentkandidat år 2000.

För att nu kunna bli vald av republikanerna så flyttar han nu långsamt i deras riktning. Det märks när hans gamla försvarare nu är kritiska mot honom och hans gamla kritiker nu berömmer honom. I en artikel hos RealClearPolitics kritiserar EJ Dionne McCain och den mycket inflytelserika Grover Norquist från Americans For Tax Reform berömmer honom.

Jag ser det som McCains enda chans, att röra sig mot republikanernas kärntrupper. Den kandidat som i respektive parti både lyckas få tillräckligt stort stöd inom partiet och sedan hos mittenväljarna är den som blir USAs nästa president. På andra kanten försöker Hillary Clinton flytta sig mot mitten utan att samtidigt förlora för mycket stöd på vänsterkanten.

2006-03-27

Slittring och splittring

Ingen har väl undgått att centern och folkpartiet har olika åsikter i kärnkraft och buggning, eller i allafall i detaljerna om det senaste. Som Dick Erixon påpekar är det ibland helt otroligt hur media vinklar genom att välja vad de skriver om. I frågan om buggning så gör folkpartiet upp med sossararna och centern går emot det - tillsammans med vänstern och miljöpartiet. Hallå! Jag trodde sossarna, miljöpartiet och vänsterpartiet också hade något slags samarbete, men det är en uppenbarlig splittring där, precis som på det borgerliga hållet. Ändå skriver tidningarna bara om centern och folkpartiet, inte socialdemokraterna och miljöpartiet. Suck och dubbelsuck.

2006-03-21

FN-rasism

FN kör en annonskampanj mot vardagsrasism. Den ovanstående bilden ingår i kampanjen. Att det är en minst sagt illa dold pik till Danmark efter Mohammedteckningarna framgår med all tydlighet när man tittar på legobiten. Jag tycker det är otroligt att FN kan göra just detta efter alla bisarra saker som har hänt efter Mohammedteckningarna. Dödshot, uppmaningar till terrorism och massmord med mera, med mera. Så använder FN, som ställt sig på arabdiktaturernas sida, själva satir för att kränka danskar, är inte det ganska hycklande? Det går fint att kränka västerlännigar och demokrater, men inte terrorister i arabländer. Suck.

Om något vänsterpucko nu tänker att jaså, nu passar det för honom att klaga, så kan jag meddela att jag gjorde det även när Mohammedteckningarna blev heta. Dom representerar inte min syn på Mohammed, men jag tycker att reaktionerna mot dom är brutalt överdrivna och mycket farliga. Det är helt okej att demonstrerar och protestera, men inte uppmana till våld. Därför är det nu okej att klaga på detta om man tycker det är dåligt, precis som det är okej att klaga på Mohammedteckningarna. Men där går gränsen.

Värt att notera är att tidningarna nu säkert utan problem kommer publicera bilden, som SvD, trots att den säkert kommer kränka danskar. Det är också helt okej, men grovt hyckleri eftersom de inte publicerade Mohammedteckningarna.

2006-03-20

Lysande läge för Persson

Göran Persson kan tacka sin lyckliga stjärna för Laila Freivalds senaste klavertramp. Om han hanterar det rätt, vill säga. Han har nu chansen att fota Freivalds innan en eventuell förtroendeomröstning senare i veckan. Gör han det visar han handlingskraft och slipper att antingen få sin utrikesminister sparkad av andra partier, alternativt så slipper han försvara att en så hårt kritiserad minister sitter kvar om mp bestämmer sig för att inte fälla Freivalds.

Väljer han att försvara henne nu så framstår han i ännu sämre dager om hon fälls av mp och de borgerliga. Och möjligheten att mp fäller henne ökade ju klart idag.

UPPDATERING 22 mars kl 8.51
Ja, jag trodde väl det. Freivalds fick foten. Och Ringholm tar över. Hjälp. Didn't see that one coming.

Bye bye Freivalds

Laila Freivalds kände till att UD-tjänstemannen kontaktade webbhotellet som släckte SD:s hemsida.

Eller så tar hon sitt ansvar och sitter kvar.

2006-03-19

Bögfaktorn

SVT:s andra program i serien om de sju riksdagspartierna, Bögfaktorn, handlade om kristdemokraterna och intern opposition mot att partiet så lite betonar de grundläggande kristna värderingar som en gång var det som partiet grundades ur. Men detta var ett verk av vinklad journalistik. Visst finns oppositionen, men om man vill och letar noga så kan man hitta företrädare för nästan vad för åsikter som helst inom ett helt parti. Striden inom Kdu mellan öppet homosexuella Erik Slottner och värdekonservativa Andreas Olofsson var stenhård, men i övrigt verkar det vara ganska lugnt i kd.

Dock funderar jag på om partiet inte skulle nå större framgångar genom att betona sina konservativa värderingar. Det verkar finnas underlag i väljarkåren för såna åsikter. Problemet för kd, som lyfts fram i programmet, är att de är sprungna ur den frikyrkliga rörelsen och har svårt att attrahera de stora kristna väljargrupperna. Men istället för att tona ner det kristna, borde de vända sig mot större kristna grupper, då skulle de kunna vara ett stabilt tioprocentsparti.

UPPDATERING 20 mars kl 17.11
Håkan Jacobsson kommer fram till nästan exakt samma sak som jag. Smart kille det där.

Striden om idéerna

Man kan dra många exempel under 1900-talet hur striden om idéerna har utkämpats och hur mycket det påverkar vem som faktiskt vinner för ögonblicket. En bra sammanställning finns i boken/tv-serien Commanding Heights. Idag kan vi se en rejäl strid ta form mellan islamism och liberalism, eller demokrati om man så vill. Nya Neo behandlar detta i tidningens andra nummer som kommer ut på tisdag, eller som man redan kunnat läsa om man är prenumerant (bli det!). Sofia Nerbrand (som jag träffade igår, hej hej) skriver om hennes möte med ett antal representanter för arabdiktaturer.

Men hur som helst, det jag tänkte komma till var läget i USA, valår som det är. Fred Barnes skriver i Weekly Standard om republikanernas strategi inför valet i november då demokraterna ska försöka ta tillbaka makten i senaten och kongressen. Det ser bra ut för demokraterna, men självförtroendet är ändå bra i det republikanska lägret. En republikan nämner något mycket intressant, han säger att: "our ideas always look better".

Ja, precis. Republikanerna har vunnit striden om idéerna, därför vinner de också när de lägger fram sina förslag. Demokraterna har också förslag som tilltalar deras kärnväljare, men republikanernas tilltalar en större andel av befolkningen. För 50 år sedan var det tvärtom. Hur striden om idéerna vanns läses med fördel i boken The Right Nation.

Eftersom de liberala krafterna i Sverige inte har vunnit striden om idéerna hos människorna så ser vi ett moderaterna som blir nya och går mot mitten, för det är bara där man kan vinna i Sverige. Därför såg vi att Bill Clinton endast kunde vinna i USA genom att gå mot mitten och Al Gore förlorade ett val som var omöjligt att förlora när han gick åt vänster.

En del i striden om idéerna i USA vanns genom en mycket inflytelsrik konservativ tidning, National Review. Vågar man hoppas att Neo kan bli dess motsvarighet i Sverige? En tidning som hjälper till att skapa en stor stark kärna av unga liberaler som om 50 år ser till att Sverige och svenskarna tänker på ett annat sätt. Det är naturligtvis för tidigt att uttala sig om det, men hoppas kan man göra.

2006-03-15

Smart Feingold

Det är nog många demokrater som de senaste dagarna svurit över senator Russ Feingold, trots att han tillhör samma parti. Feingold har nämligen lämnat ett förslag att senaten ska fördöma president Bushs godkännande av avlyssning i USA utan domstolor och kongressens medgivande. Feingold menar att han brutit mot lagen och det måste senaten fördöma. Naturligtvis kommer inte förslaget gå igenom, men det positionerar Feingold ännu tydligare ute på vänsterkanten där han kommer utmana Hillary Clinton från inför presidentvalet 2008.

Anledningen till att demokraterna svär över Feingold är samma som att republikanera jublar. Efter affären runt hamnverksamheten då demokraterna kunde plocka ett antal poäng i frågor som rör nationens säkerhet så sparkade nu Feingold tillbaka bollen och ger chansen för republikanerna att återta dessa. En majoritet av amerikanerna stödjer nämligen presidenten i hans beslut om avlyssning. Därför har Feingolds demokratiska kollegor i senaten svårt att uttala sig, hur de än gör blir det fel.

Bra för demokraten Feingold och bra för republikanerna.

2006-03-14

Sanslösa siffror

På DN Debatt presenteras idag den undesökning som Forum för levande historia har genomfört där de kartlagt anti-semitismen i Sverige. Det är skrämmande siffror och ibland mycket förvånande. Att konspirationsteorierna om judarnas ekonomiska makt är väl utbredda är för mig ingen nyhet, det hör man titt som tätt, men att 25 procent inte vill se en jude som statsminister är helt sanslöst. Siffran över de som är totalt negativa till judar är också skrämmade stor, fem procent. Att det alltid finns någon procent galningar, men fem procent!

Hela rapporten finns på http://intolerans.levandehistoria.se/

2006-03-12

Frist populär i södern

Republikanerna har en stor samling i Memphis, Tennessee med över 2000 partimedlemmar på plats för att bland annat lyssna på möjliga presidentkandidater inför 2008. Det brukar förekomma så kallade straw polls bland delegaterna som brukar väcka en del uppmärksamhet, men säger inte så mycket om det kommer gå i presidentvalet.

Det som är intressant i denna undersökningen är det stora stöd som Bill Frist har, ledaren i senaten. Nästan 37 procent av delegaterna vill ha honom som republikansk presidentkandidat 2008, mot 14,4 procent för guvernör Mitt Romney och senator George Allen på 10,3 procent(tillsammans med president Bush, som naturligtvis inte kan delta i valet).

John McCain uppmanade delegaterna att skrivs Bushs namn och kanske påverkade det hans resultat på 4,5 procent av rösterna. Hur som helst var det ett smart sätt att få det att framstå som att undersökningen inte spelade någon roll. McCain stora svårighet i primärvalen kommer att bli södern. Samma sak gäller för Rudy Giuliani som inte finns med på topp sex.

2006-03-08

Hamngodis för demokraterna

Vita huset har gjort en deal med ett statligt bolag från Förenade Arabemiraten om att sköta driften i sex amerikanska hamnar. Detta har upprört en hel del makthavare i båda partierna. Man menar att det inte går att överlåta något så viktigt till en odemokratisk stat som det dessutom kom flygplanskapare ifrån. Säkerheten i hamnarna måste vara hög för att förhindra att terrorister smugglar in massförstörelsevapen. Detta var en av de saker John Kerry använde mot Bush i presidentvalet för att försöka skada republikanerna och Bushs goda rykte i frågor om nationens säkerhet.

Nu vädrar såklart demokraterna morgonluft igen och hoppas att detta kan knäcka republikanernas relation med väljarna i frågan om terrorism och nationens säkerhet. I senaten har majoritetsledaren Bill Frist (R) köpt tid genom att tillsätta en utredning om säkerheten i hamnarna, men i kongressen är frågan het. Republikanen Jerry Lewis har adderat ett förslag om ett stopp för hamndealen till ett annat förslag som innehåller ytterligare pengar för att driva verksamheten i Irak och Afganistan. Bush kan använda sitt veto, men stoppar då hela förslaget från kongressen med både pengarna till Irak och Afganistan och stoppet mot hamndealen. Presidenten i USA har ingen möjlighet att bara stoppa delar av förslag, därför är det populärt att klistra på ytterligare saker man vill ha igenom till andra viktiga förslag som presidenten inte vill stoppa.

Som av en händelse så ber nu presidenten kongressen och senaten om möjligheten att använda sitt veto med endast delar av förslag och beslut. Något som många guvernörer ute i landet kan.

2006-03-07

Stridernas strid

Det är inte alla tiders stora strid jag menar, däremot den kanske tuffaste och mest prestigeladdade striden i detta års senatsval. Rick Santorum är en av personerna i USA som kanske tydligast står för den moraliska delen av republikanerna som hyllar familjen, säger nej till abort och pratar mycket Herren Gud. Demokraterna behöver en nettovinst på sex platser för att ta tillbaka makten i senaten och just nu ligger Santorum pyrt till.

Han ligger efter utmanaren från demokraterna Bob Casey Jr. En av den nya typens demokrater som ligger mot mitten och faktiskt också säger nej till abort, precis som fadern, en populär guvernör i Pennsylvania där striden alltså står.

Demokraterna kommer lägga mycket krut på att vinna den här striden, för att få nöjet att få fälla en av Bushs största anhängare och en person som så tydligt står för allt de ogillar så starkt. Republikanerna är naturligtvis medvetna om faran och prestigen och kommer bl a försöka mobilisera upp mot 40 000 valarbetare. Totalt kommer kalaset gå på runt 50 miljoner dollar för båda partierna.

Utmanaren

Nu har jag kollat hela dokumentären Utmanaren om Fredrik Reinfeldt. Mycket intressant rätt igenom. Jag tycker dock det saknas en viktig pusselbit, det är hur Reinfeldt lyckades flytta fram sin position och bli gruppledare i riksdagen plus ekonomisk talesman efter katastrofvalet 2002 då Per Unckel så småningom avgick. Innan dess hade han varit i frysen, nu blev han plöstligt mycket mäktig.

Att kommunalråden gillar honom verkar klart, men det förklarar inte varför han också fick inflytande i riksdagsgruppen, bara delvis. Att det är hos kommunalråden som hans maktbas ligger känns också troligt. Tidigare var det de mer liberala typerna som styrde partiet, men kommunalråden har länge argumenterat på ett liknande sätt som Reinfeldt nu gör.

Reinfeldt framstår som en mycket skicklig maktspelare, som inte ger sig i första taget. I sin bok om Per Albin Hansson skriver Anders Isaksson att de verkligt stora någon gång under sin karriär verkligen utmanar, går tvärs emot, men till slut kommer ut som segrare. Reinfeldt är nära nu. Men skulle Alliansen torska och moderaterna inte gå så bra, ja då har vi till exempel Tove Lifvendahl som väntar i kulisserna. Hon står fast vid sina tidigare idéer, och bidar sin tid.

2006-03-05

Mohammedteckningarna och ursäkter

EUs utrikesministrar och andra ber om ursäkt till höger och vänster för karikatyrteckningarna av Mohammed. Är det fel? Ja, trots att de också uttalar sig för yttrandefrihet.

Om det hade varit så att protesterna mot teckningarna hållit sig inom rimliga gränser, alltså inte övergått i dödshot, uppmanande till massmord, hyllande av terrorister och terroristdåd och faktiskt dödade människor - då kunde man bett om ursäkt. Inte minstrar, men tidningen kunde ha gjort det. Om det varit demonstrationer och arga insändare med mera, så kunde tidningen, om den velat, bett om ursäkt för att de kränkt människor.

Men så fort det övergick till allt det andra, så finns det inget att be om ursäkt för. Att uppmana till massmord och bränna ambassader är värre än en teckning. Protesterna borde omedelbart vänt sig mot de som gjorde sånt. Det är det som ministrarna ska säga, att detta inte är acceptalbelt. De står upp för yttrandefriheten och när den är så hotad så sluter vi upp bakom den, oavsett vad vi tycker om det som publicerats. Allt annat är att ge vika för fundamentalister med en totalitär ideologi.

2006-03-03

Det är mycket nu

Min ambition var att försöka hålla tempot uppe här på bloggen, men jag inser att det inte kommer funka. Dagliga uppdateringar hinner jag inte med. Jag siktar nu på en tre-fyra inlägg i veckan, förmodligen blir topparna på helgerna.

Det finns mycket intressant att kommentera både i svensk och amerikansk politik. Jag önskar dygnet hade fler timmar.