2005-06-16

Borgerlig högskolepolitik

Alliansgruppen för utbildning presenterar sina förslag på DN Debatt idag. Det innehåller några bra saker och en dålig.

Det bra är att den sk 25:4 regeln tas bort. Den ger högskolekompetens till den som är över 25 år och har jobbat i fyra år. På vilket sätt skulle det göra någon som jobbat på ICA i fyra år möjlighet att klara universitetsstudier? Det kanske gör att personen blir studiemotiverad och arbetslivserfarenhet är bra, men jobbet gör inte att man klarar högre studier. Det får man visa på annat sätt.

Det är också bra att universiteten ska avpolitiseras. Universiteten utser själva sina styrelser där olika grupper ska vara representerade.

Bra också att de vill satsa på kvalité, inte bara kvantitet. Detta bla genom högre ekonomiskt bidrag till mer avancerade kurser.

Det dåliga grundas i en bra idé, som leder snett. Grundidén är viktade betyg. Söker man en ekonomiutbildning så bör kurser i företagsekonomi väga tyngre än idrott. Dock vill de att de flesta utbildningar ska kräva förkunskaper i ytterligare ett utländskt språk förutom engelska. Det förstår jag inte alls.

Min uppfattning är att vi borde minska undervisningen i tyska, franska och spanska i grundskolan och gymnasiet. Det är mycket bättre att vi blir bättre och lägger mer tid på engelska. Det tredje språket stjäl en hel del kraft från eleverna som de istället skulle behöva till andra ämnen. Engelska är det dominerande språket i världen och jobbar man inom ett multinationellt företag är det engelska som gäller.

Något av de andra språken kan bli aktuellt om man jobbar i ett företag som t ex gör mycket affärer med Sydamerika. Då kan man läsa in det då, precis som man ska kunna vidareutbilda sig inom andra områden också.

10 kommentarer:

Anonym sa...

Jag tror att du har fel, engelska aer inte laengre en merit egentligen, utan ett grundkrav. De flesta kursboecker aer, aatminstone paa tekniska utbildningar, paa engelska.

Jag tror att utan att laera sig ytterligare spraak saa blir studenten vaeldigt enkelriktad, dessutom gaar man miste om en djupare foerstaalse foer svenska utan franska och tyska kunskaper (iofs raeknas vael danska och norska som utlaendska). Dessutom saa blir deltagamde i t ex Erasmus betydligt jobbigare. Paa ett hoegre plan tror jag att mycket aer vunnet med ideefloeden mellan laeder utan att gaa via USA eller Storbritannien. Att inbilla sig att Engelska duger foer att vara internationell duger kanske som student, men foer att verkligen kunna arbeta utomlands kraever att kunna lokalspraaket (ja aeven om man arbetar paa investmentbank eller programvarubolag).
En annan sida, som kan vara bra eller daalig, aer ge personer som anvaender andra spraak aen svenska i hemmet aen foerdel.

Wille sa...

Jag har efter färdiggången universitetsutbildning jobbat inom diverse roller inom IT-konsulting.
Har dessutom jobbat i tre olika länder.
Av den tyska och spanska jag läste under högstadiet och gymnasiet har jag aldrig haft någon användning av i arbetslivet, så värför i hela friden ska större vikt läggas på tredje språk om man inte ens haft användning för dem om man jobbat i tre länder?!
Det finns dessutom inget sätt jag kan se att tyska eller spanska var en "fördel" under mina högre studier, snarare var det högst irrelevant.

(notis: länderna jag jobbat i är Sverige, Finland och England, finska kan jag tack vare en finsk far och inte svenska skolsystemet).

Patrick sa...

Wille: Tror du att du hade haft nytta av tyskan och spanskan du läste i högstadiet om de tre länderna du har arbetat i hade varit säg Tyskland, Spanien och England? Eller om du hade arbetat i Östeuropa eller Sydamerika?

Vilket språk kommunicerar du själv bäst på? Jag gissar svenska eller finska och inte engelska. Detsamma gäller för ganska stora delar av världen - man kommunicerar helst på sitt eget språk än t ex engelska.

När det gäller studier så ser jag det som en klar fördel att kunna läsa (kurs)literatur på andra språk än engelska men det beror väl på vad man läser.

Mikke sa...

Looking globally today, and maybe 10 years ahead, I would think the language after English must be Chinese. You can get away with English pretty much everywhere, but missing out on the communication with the Chinese is detrimental. Not only to speak chinese (Mandarin), but read some, and understand the culural differences. We will work with Chinese in China, but I think we should also be prepared to work with Chinese in the West. They will purchase companies and place chinese managers here etc. This might not be so apparent in Sweden yet, but it's starting to become very obvious in the US.

Wille sa...

Patrik:
Visst hade jag haft användning för Tyskan om jag arbetat i Tyskland, men å andra sidan kan jag till rätt stor del välja vilket land jag vill arbeta i, eller kanske framförallt inte arbeta i.
Därmed har inte skolans tredjespråk speciellt stor relevans för utbildning eller arbetsliv om man inte gör ett medvetet val att vilja arbeta någon annanstans, men då väljer man nog tredje språk och satsar på det hursomhelst.

Vad gäller språk är finska "tredje språket" eftersom jag inte använt det mycket under mitt liv.
Engelska får nog trots allt ses som "första" språket just nu, då jag inte bott i Sverige på tre år och använt engelska mestadels sedan dess (det är lustigt hur snabbt man börjar tappa enstaka ord och stava fel).

Mathias Sundin sa...

Jag menar inte att tyska och andra språk inte är en merit och inte heller att det är så att man inte kan ha nytta av stora språkkunskaper. Tvärtom, det kan man ha stor nytta av. MEN vikten att kunna andra språk utöver engelskan minskar ju mer av ett världsspråk det blir. Det är viktigare att bli riktigt bra i engelska än att bli halvkass i engelska och tyska.

Vill man läsa fler språk för att lättare kunna jobba i ex ett spansktalande land så ska det självklart gå, men det ska inte vara obligatoriskt för alla.

Anonym sa...

Vad borde vara obligatoriskt då? Bara engelska och svenska?

Mathias Sundin sa...

Av språken ja, bara engelska och svenska.

Anonym sa...

Men finns det naagra andra viktiga aemnen? Matte, kemi och fysik aer visserligen de mest anvaendbara men behoevs dem i de flesta hoegskoleutbildningar? I oevrigt ser jag ingen stoerre nytta (fraan ett hoegskoleperspektiv) av de andra aemnerna. Visserligen har jag ett stoerre intresse foer samhaellsvetenskapliga aemnen, men de leder inte till mycket kunskap paa gymnasienivaan eller foer den delen som en foerberedelse foer det som behoevs paa hoegskolenivaan.

Mathias Sundin sa...

Vilka ämnen som är viktiga beror till stor del på vilken utbildning man vill läsa på högskolan - därav behovet av viktade betyg. Matte viktigt när man ska läsa matte tex =)