Hillary dominerar, men mycket kan hända

Hillary Clinton har en överlägsen ledning i det demokratiska primärvalet inför 2016. Men kollar vi bakåt till presidentvalet 2008 ser vi att mycket kan hända.

Hillary Clinton leder i en ny mätning med 63%. Tvåa kommer Joe Biden med 13%. Ingen annan får ett tvåsiffrigt resultat. Andrew Coumo får 4%, Mark Warner 3% och Elizabeth Warren 2%.

Låt oss titta på motsvarande period inför valet 2008, alltså våren 2005.

Hillary Clinton hade även då en mycket klar ledning, men inte lika stor som idag. Hon låg runt 40%.

Tvåa i de flesta mätningar var John Kerry, som nyss hade förlorat valet mot president Bush. Han låg strax under 20%.

Sedan återfann vi hans vicepresidentkandidat, John Edwards, på runt 15%.

Inga andra kandidater nådde tvåsiffrigt. Bland dessa fanns Joe Biden, Wesley Clark, Russ Feingold, Bill Richardson, Evan Bayh och Mark Warner.

Barack Obama dök upp för första gången i en mätning i början av december 2005. Då med 7%. Han fanns sedan inte med förrän i oktober 2006. Då etablerade han sig som tvåa med runt 20%. Clinton halkade då ner till runt 30%.

Under 2006 fanns också Al Gore med i spekulationerna och intog andraplatsen med strax under 20% i mätningarna. När Obama kom med i mätningarna åkte Gore ner mot 10-15% men försvann ur mätningarna först efter sommaren 2007, knappt ett halvår innan primärvalet i New Hampshire.

Hillary Clinton återhämtade sig under 2007 och låg återigen stadigt runt 40%. Barack Obama närmade sig 30-strecket i slutet av 2007 och som vi vet blev det en seg kamp mellan de två som pågick ända fram till juni 2008.

Segraren i valet dök alltså på allvar upp i mätningarna först lite drygt ett år innan primärvalsstarten i Iowa och New Hampshire. Det motsvarar hösten 2014, om knappt ett och ett halvt år.

Santorum utan sweater vest

Rick Santorums sweater vest blev känd de sista dagarna i Iowa. Överallt hade han den. Den kopplades ihop med hans framgång. Men Santorum är tydligen en modig man. I New Hampshire stod han på scenen i Windham High School utan den. Även om den fann sig in i mötet lite senare, medelst svensk påverkan.

Det som mötte mig utanför skolan var ett gäng personer med kampanjskyltar och flygblad. Inget ovanligt. Det ovanliga denna gång var att de var från Ron Pauls kampanj. Flygbladen de delade ut lyfte fram Pauls pro-life-åsikter (abortmotstånd).

Ron Paul-fans utanför Rick Santorums kampanjmöte.

Jag kom lite sent, eftersom de hade bytt lokal för kampanjen. Nu tänkte sig kampanjen fylla en stor aula med plats för 700-800 personer. Det gjorde de.

Nationalsången och Pledge of Allegiance inledde mötet.

Santorum inledde med en knappt tio minuter långt anförande, där han ägnade nästan halva tiden åt att fjäska lite lagom mycket för New Hampshire-borna.

"Det har stått i media att jag bara satsade på Iowa, ja, det var vad jag ville att Iowa-borna skulle tro", sa han och berättade att kampanjen haft över 100 town hall-möten i New Hampshire (något jag påpekat tidigare).

Sedan blev det frågor. Det är vid sådana här tillfällen, när vanliga amerikaner ställer frågor, man verkligen inser vilka åsiktsskillnader det kan förekomma mellan svenskar och amerikaner. En man pratade om Agenda 21, som i Sverige är något i det närmaste heligt, och pratade om att sådana beslut var mot USA:s suveränitet som nation. Ska tala om det för de som sitter på Agenda 21-kontoret i min korridor i Rådhuset.

Genomgående var det mycket detaljerade svar på frågorna, aningen långrandigt ibland (vilket även Politico uppmärksammade). Det märktes att han gillade det och flera av frågorna använde han för att fortbilda publiken. Vad är USA:s motto? frågade han och talade i tio minuter om e pluribus unum.
Det var vid en sådan fråga jag fick in hans sweater vest. Han undrade, och hänvisade, till någon undersökning vad den största framgångsfaktorn var i USA. "Sweater vests", ropade jag, vilket han höll med om. (Tydligen var det också nätverk av personer).

Hans hårda kritik av Wall Street bailouts (enda gången han pekade ut några motståndare, Mitt Romney och Newt Gingrich) och passionerade försvar av familjevärderingar gick hem rejält bra hos publiken.

Hur var han?
När jag är på den här typen av arrangemang så försöker jag förtränga mina egna åsikter i sakfrågorna de pratar om och istället bedöma hur jag tror det går hem på publiken, och hur jag tror kandidaten framstår hos dem. Ibland är det svårt, som när John Edwards för fyra år sedan körde på med sin vänsterpopulism eller när Rick Santorum malde på om hur giftermål är bara mellan man och kvinna, men det är ändå min strävan

Han framstod som mycket trevlig. Det blev en ganska mysig, trivsam stämning, vilket inte är dåligt med tanke på att det var 700-800 personer på plats. Det kändes som att han har starka värderingar och att det är dessa värderingar som driver honom.  Han återkom ständigt till de grundvärderingar som USA är byggt på, vilket publiken uppskattade.

Det blev dock inte mycket om ekonomin och jobben. Statsskulden kom han in på en aning efter en fråga om budgetregler, men huvuddelen av det svaret var en invecklad förklaring av dessa regler. Han kändes med andra ord inte helt on message.

Detaljerna kunde som sagt bli aningen många ibland, men samtidigt visade det publiken vilken stor kunskap han verkar ha på de flesta politikområden.

Överlag har fick jag ett positivt intryck av Rick Santorum.

Mycket folk efter mötet, då han skyndade iväg för en teve-intervju. Även mycket media på plats, ett tjugotal kamerateam räknade jag till.

Boktips: Game Change

Nyligen kom beskedet att boken Game Change ska bli TV-serie, med Ed Harris i rollen som John McCain. Det är inte så svårt att förstå. Boken är skriven med ett ganska stort mått fantasi.

Den följer presidentkampanjerna för John Edwards, Barack Obama, Hillary Clinton och John McCain under primärval och efter nomineringarna.

Författarna menar att den bygger på ett stort antal intervjuer och huvuddragen i boken - och säkert också en del detaljer - stämmer bra. Men det finns också mycket som dessa två svårligen har fått reda på och snarare gissat sig till. Det gör inte boken mindre underhållande, tvärtom. Men ta den inte för någon sanningsenlig beskrivning.

Jag ska inte köra några spoilers men författarna ger en helt annan bild av John Edwards fru, Elizabeth, och beskriver utförligt Johns otrohetsaffär. De beskriver också rykten kring både John McCain och hans fru Cindy. Jag antar att TV-serien kommer göra det också. De skriver också mycket om utnämningen av Sarah Palin och den alltmer öppna striden mellan henne och några av McCains medarbetare. En strid som inte minst fortsatt efter kampanjens slut.

Köp boken, ta en nypa salt, läsk och popcorn så har du en underhållningen fixad en helg.

Konsten att sätta dit John Edwards

Den demokratiska kandidat som jag ogillade allra mest 2008 var John Edwards. Han kändes oäkta. När jag träffade honom i New Hampshire förstärktes mitt intryck. Han var skicklig med publiken, duktig på att hantera människor, utan tvekan. Men något saknades.

När det sedan kom fram att han varit otrogen - och skaffat barn - med en annan kvinna samtidigt som hans fru var döende i cancer, så förvånade det inte mig.

Den tidning som avslöjande John Edwards var National Enquirer. Men ingen trodde på dem. Edwards avfärdade det hela. Vilket gjorde att tidningen blev besatta av få Edwards att erkänna:

"Edwards' fecund ability to lie -- and persuade others to swear to it -- caught the Enquirer team by surprise. The story created no public frisson and Edwards continued his presidential run."

Nu skriver den dåvarande chefredaktören David Perel hur det gick till. Och det är en fascinerande historia:

It took two years, thousands of man hours and a cross-country chase to catch John Edwards cheating.

That was the easy part.

Ditt och datt

Mitt Romney borde ha kunnat haft en mycket central roll i den amerikanska politiska debatten just nu. Som guvernör i Massachussetts införde han ett system som gav i stort sett alla sjukförsäkring, vilket han tidigare hyllats för. Nu är dock kritiken hård mot hans system, eftersom det är snarlikt det som Obama och demokraterna nu förespråkar.

Sarah Palin kommer ut med sin bok redan i november. Going Rouge, kommer den heta. Republikanska partiet runt om i landet är fortfarande "wild about her", skriver Politico.

Efter att ha fallit konstant i job approval sedan han tillträdde, speciellt under sommaren, har president Obamas siffror planat ut. Lite drygt 50 procent av väljarna ger honom godkänt i de flesta undersökningar.

Meg Whitman, tidigare VD för eBay, ställer upp i guvernörsvalet i Kalifornien, men har råkat i problem direkt. Lokalmedia har kollat upp hur hon röstat i tidigare val och det visade sig att hon inte ens registrerade sig för att rösta förrän 2002. På en pressträff lyckades hon dessutom trampa i klaveret ytterligare genom att inte svara på varför. Det är en hel del Bosse Ringholm över det hela. Lyssna här

Ni som vill hänga med lite bättre i lokalmedia och följa amerikansk politik på det sättet kommer ha stor nytta av TheFixs lista över de bästa lokala politiska reportrarna.

Barack och Michelle Obama ska till Danmark och lobba för att Chicago ska få OS 2016. Han passar samtidigt på att träffa drottningen och statsminister Rasmussen.

Om ni inte riktigt greppar detta med pork barrel spending och earmarks, som det pratas om en hel del i USA, så läs denna artikel. Den beskriver hur projekt petas in i stora budgetposter för att gynna politiskt allierade på hemmaplan.

President Obama satte upp 22 januari som en deadline för att stänga lägret i Guantanamo. Den tidpunkter kan komma att missas, säger Vita huset.

Paul Kirk, långtida medarbetare till Ted Kennedy, har utsetts att tillfälligt ta hans plats i senaten tills ett val har hållits i Massachussetts. Det ger återigen demokraterna 60 röster i senaten. Han är därmed den sjätte medlem i senaten just nu, som inte blivit vald dit av väljarna, utan utsedd av en guvernör.

Joe Wilson, som skrek "You lie!" till presidenten i kongressen, har nu fått in mer än två miljoner dollar i fundraising sedan dess.

Minnesotas guvernör, Tim Pawlently, T-Paw, tar ytterligare ett steg mot presidentvalet genom att starta en political action committee, PAC. Med den kan han ge ut pengar till andra kandidater och finansiera en del egna kostnader. Han attackerade också president Obama, över dennes beslut att inte bygga ett missilförsvar i Östeuropa.

John Edwards, presidentkandidat 2004 och 2008, funderar nu på att erkänna att han är far till en tidigare kampanjmedarbetares barn.

Mike Huckabee vann omröstningen hos deltagarna i Value Voters konferens. Han fick 28 procent av rösterna, mot Sarah Palins 12, samma somTim Pawlently och Mitt Romney.

NRSC, republikanernas kampanjorganisationen för senaten drog in mer pengar än demokraternas motsvarighet, under augusti, 3,1 miljoner mot 2,2 miljoner. Republikanerna har totalt 5,1 miljoner på banken mot demokraternas 3,9 miljoner.

Edwards erkänner otrohet

Det har snurrat rykten ett tag om att John Edwards har varit otrogen mot sin fru och att han har ett barn med en annan kvinna. I alla fall den första delen stämmer, erkänner nu han. Dom två träffades 2006 och han påstår att det var slut innan han påbörjade sin kampanj i slutet av december samma år. Det har också sagts att hans kampanj har betalat kvinnan pengar för att hålla tyst om affären:

"I had nothing to do with any money being paid, and no knowledge of any money being paid, and if something was paid, it wasn't being paid on my behalf."

Edwards finansdirektör har sagt att han gett pengar till kvinnan, men att det var utan John Edwards vetskap:

"I did this of my own volition without the instruction or suggestion of anyone, and made a conscious decision not to tell anyone, including John Edwards, that assistance was provided. The assistance was offered and accepted without condition."

Elizabeth Edwards hade vid tillfället för John Edwards otrohet cancer och hon har sedan dess diagnostiserats med obotlig cancer.

Ditt och datt

Hillary Clintons tidigare kampanjmanager Patti Solis Doyle rapporteras ha pratat med David Axelrod, Obamas chefstrateg: "I know that she wants to be helpful in a general election campaign." Solis Doyle säger att hon är med Hillary precis som de senaste 17 åren.

65 000 fick plats för att se Barack Obama i Oregon. 15 000 fick inte plats. Jisses!

Huvuden rullar i McCains kampanj. Nja, inte riktigt men en hel del folk som har eller har haft kopplingar till lobbyfirmor får lämna skeppet. Nu senast en tungviktare i form av Thomas G. Loeffler, en toppfundraiser för McCain. Hela kampanjpersonalen gås nu igenom och deras kopplingar till lobbyister kartläggs. Obama har inte varit sen med kritiken och menar att McCains kampanj drivs och betalas av lobbyister.

Barack Obama och John McCain har debatterat utrikespolitik de senaste dagarna. Iran är ämnet för dagen. McCain kritiserar Obama för att han sagt att han kan tänka sig att förutsättningslöst träffa Irans president. Han kritiserar också att Obama kallat Iran "tiny" i jämförelse med hotet från Sovjetunionen. Obama å sin sida kopplar ihop McCain med Bush och citerar bland annat John F Kennedy: "Let us never negotiate out of fear, but let us never fear to negotiate."

Republikanerna förlorade nyligen ett nyval till representanthuset i Mississippi i ett tungt republikanskt distrikt. Det är tredje gången i år republikanerna förlorar ett sånt val vilket ger en försmak inför novembers val till kongressen. Stu Rothenberg analyserar varför det gick som det gick.

Republikanerna börjar bli riktigt skraja för att de går mot ytterligare ett mycket tufft kongressval i november. Nu börjar de snegla på John McCain och funderar på om hans mer mitteninriktade profil kan vara räddningen.

Jamie Rubin, tidigare medarbetare på amerikanska UD och Clinton-supporter påstod i en debattartikel i Washington Post att John McCain sagt om Hamas att “sooner or later we are going to have to deal with them.” Den var visserligen sant men taget något ur sitt sammanhang. Se själva i den här videon.

President Bush sa i Israel här om dagen att: “Some seem to believe that we should negotiate with the terrorists and radicals, as if some ingenious argument will persuade them they have been wrong all along.” och “We have an obligation to call this what it is: the false comfort of appeasement, which has been repeatedly discredited by history.”
Barack Obama reagerade mycket starkt, trots att han inte direkt nämndes i Bushs tal. Han kallad det “dishonest, divisive attacks” och “hypocrisy, fear-peddling, fear-mongering”.

I morgon röstar Oregon och Kentucky. Obama kommer troligen vinna Oregon och Clinton Kentucky. Enligt Obamas kampanj kommer troligen Obama då nå en majoritet av delegater som utses av väljarna. Men han kommer inte hålla tal i Oregon, utan Iowa. Där allt började. Sen drar han till Florida för en tre dagars turné.

John Edwards förnekar att han är intresserad av vp-platsen.

Edwards endorsement

Som ni läst på annat håll (jag har varit på konferens) så har John Edwards endorsat Barack Obama. Han väntade väldigt länge tycker jag. Hans stöd betyder inte så mycket om vi tittar på de kvarstående primärvalen. Däremot kan det kanske hjälpa Obama något bland vita låg- och medelklassväljare som han hittills haft svårt att nå. Den starkaste signal stödet sänder är att Edwards tycker att nomineringsstriden är över.

First Read har sammanställt vad en del tidningar och andra medier skriver om händelsen.

Edwards kan nu tänka sig en vice presidentkandidatur, menar NY Times, eller en roll som justitieminister en Obama-administration. Obama säger att Edwards skulle finns på varje persons lista över tänkbara vp-kandidater.

Ditt och datt

Barack Obama har mycket att hämta igen om han ska vinna i Pennsylvania. Han har gott om pengar och spenderar 330 000 dollar på tre nya reklamfilmer som gått upp på TV i delstaten som röstar 22 april. Opportunity, Toughest och Carry.

Det var inte bara Barack Obamas passinformation som någon på UD har kollat på. Även Hillary Clinons och John McCains pass har det snokats i.

En av de republikanska senatorerna som ligger illa till är John Sununu i New Hampshire. Han ligger under med tvåsiffrigt mot utmanaren demokraten Jeanne Shaheen, tidigare guvernör i delstaten.

Demokraterna har dragit in mycket mer pengar än republikanerna hittills denna valomgång, med ett undantag. Demokratiska partiet, DNC, har bara fem miljoner dollar i kistan att jämföra med deras republikanska motsvarighet, RNC, som har 25 miljoner.

John McCain fick in 11 miljoner dollar i februari, något mindre än i januari. Han hade i början av mars 8 miljoner i kassakistan.

Hillary Clinton sa tidigare att hon fick in 35 miljoner i februari. Det visade sig inte riktigt stämma. Tio av dessa kom från hennes senatskampanj och fem från ett personligt lån. Alltså 20 miljoner i fundraising. En hel del mindre än Obamas 55 miljoner.

Förutom Al Gore så är John Edwards den enda riktigt tunga skalpen kvar att sno åt sig för Barack Obama eller Hillary Clinton. Enligt personer närstående Edwards så är det inte troligt att han kommer endorsa någon innan det är avgjort vem som vinner.

Stu Rothenberg förklarar varför demokraterna skulle kunna nå 60 senatorer 2010, men inte 2008.

My journey with Edwards

Tricia Miller skriver med inlevelse om de fem månader då hon dagligen följde John Edwards i spåren. Mycket läsvärt.

As a member of Edwards’ traveling press corps for five months (I’m only the silver medalist -- one reporter had been traveling with him full-time for longer), I saw the two-time presidential candidate on good days and bad. In his last days, Edwards finally got the cold that had already made its way through his traveling press corps. The cold was a late consequence for the long days we had all experienced. Even before the first 36-hour campaign swing in Iowa, we were exhausted. No one can say that the former North Carolina senator didn’t give the race his all.

Giuliani och Edwards lämnar

Jag har inte sett någon officiell bekräftelse på att Rudy Giuliani lämnar racet och att han endorsar John McCain. Men alla medier antar att det är så, och med största sannolikhet har de rätt.

John Edwards däremot har officiellt meddelat att han lägger ner sin kampanj. Det ska göras i samma stad som den började, New Orleans.

Jag blev överraskad att han la ner just nu. Trodde han skulle köra över den femte februari. Hans kampanj verkade planera för det med medieköp och annat. Men så helt plötsligt. Egentligen har det varit klart länge att han inte har någon chans. Hans avhopp skapar ytterligare dynamik och osäkerhet inför femte februari. Var kommer hans väljare gå? Det mesta tyder på att det är ganska fifty-fifty. Obama har ett mer liknande budskap, men hans väljare påminner med om Clintons.

Hos mig infinner sig en märklig tomhetskänsla. Dessa kandidater har hängt med länge, haft chans att vinna, varit en central del av kampanjerna. Nu när de försvinner lämnar de tomhet efter sig, i alla fall hos mig. Jag börjar nog bli lite för mycket inblandad i det här...

Överlägsen Obama-seger

Opinionsundersökningar ska alltid tas med en nypa salt, men i denna kampanj mer än vanligt. De slog helt fel och missade Hillary Clintons vinst i New Hampshire. De visade visserligen på en seger för Obama i South Carolina, men hans ledning krympte i undersökningarna. Istället blev resultatet en förkrossande seger. Och faktiskt en större miss av opinionsinstituteten än i NH.

55 % av de röstande valde Obama mot 27 % på Clinton och 18 % på Edwards.

Clintons kampanj har under en tid jobbat för att göra Barack Obama till en svart kandidat, inte bara en kandidat som råkar vara svart. Hans vinst i South Carolina skulle bekräfta detta och opinionsundersökningarna pekade på det. Han skulle vinna tack vare stort stöd hos svarta som utgör över hälften av de röstande men knappt få några röster alls av vita. Bill Clinton påpekade under valdagen att Jesse Jackson vunnit i SC två gånger. Jackson har huvudsakligen ställt upp i presidentvalen eftersom han vill kämpa för svartas frågor. Obama kunde ha vunnit i SC men ändå förlorat eftersom hans starka stöd hos svarta hade gjort honom mer till en kandidat som ställer upp bara för att han är svart och bara får stöd av svarta.

Men Clintons strategi fick sig en törn i natt och det är det som är så häftigt med den här kampanjen. Först var Clinton nere på räkning och Obamas grepp verkade omöjligt att ta sig ur. Nu höll Obama på att bli groggy, men tar sig oväntat ur den svåra situationen.

Anledningen till att Clintons strategi fick problem är att Barack Obama inte gjorde så dåligt ifrån sig hos vita väljare som man trott. I vallokalsundersökningen kan vi exempelvis se att 27 % av vita män valde Obama, mot 28 % som valde Clinton.

Vi ska samtidigt komma ihåg att de svartas röster var avgörande för Obamas vinst. De utgjorde 55 % av de röstande och 78 % av dessa valde Obama.

Valet i SC var också det val som hittills varit mest uppdelat efter hudfärg och kön. John Edwards vann gruppen vita män, Hillary Clinton gruppen vita kvinnor och Obama då gruppen färgade.

Bill Clinton har varit det största samtalsämnet de senaste dagarna. Han har oavbrutet angripit Obama och denna försökt fäkta tillbaka. Har detta varit bra eller dåligt för Hillary Clinton, har många politiska kommentatorer undrat. Enligt CNN:s vallokalsundersökning så var Bill Clintons kampanjande viktig för sex av tio väljare. Av dessa röstade 48 % på Barack Obama och 37 % på Hillary Clinton.

Återigen alltså en underbart oförutsägbar utveckling av nomineringsstriden. Nu ska vi se vad som händer i Florida om ett par dagar och sen såklart den stora smällen den 5 februari.

Läget i opinionen inför SC

Demokraterna går och röstar i natt svenskt tid i South Carolina. Det ser ut att kunna bli jämnt ännu en gång. Kanske mellan alla tre kandidaterna.

Barack Obama är den som har tydligast negativ trend. Hillary Clinton ligger hyfsat stabilt och tar egen lite i förhållande mot Obama, men har, liksom Obama, tappat toalt i stöd efter senast debatten. John Edwards däremot har en klart positiv trend hos samtliga undersökare, framförallt efter debatten.

Vi tittar på de två undersökare som genomför dagliga tracking polls.

I ARG:s senaste leder Obama, 39 %, med ynka 3 % över Clinton, 36 %. Edwards är en bit efter med 22 %. Sedan förra mätningen 22-23 januari har Edwards gått från 12 till 22 %, Obama från 45 till 39 % och Clinton från 38 till 36 %.

Hos Zogby har Obama tappat från 43 till 38 % sedan 20-22 januari, Clinton har legat still och Edwards ökat från 15 till 21 %.

Dessa trender återfinns hos de andra bolagen.

Ditt och datt

Senator Mel Martinez från Florida offentliggör tillslut vem han stödjer i presidentvalet. Det är senatorskollegan John McCain.

Walter Shapiro funderar i en intressant artikel om Bill Clintons roll i kampanjen.

Washington Post skriver om kandidaternas strategier inför 5 februari.

På Letterman gav Barack Obama tio löften till väljarna:

10. To keep the budget balanced, I’ll rent the situation room for sweet sixteens.

9. I will double your tax money at the craps table.

8. Appoint Mitt Romney secretary of lookin’ good.

7. If you bring a gator to the White House, I’ll wrassle it.

6. I’ll put Regis on the nickel.

5. I’ll rename the tenth month of the year “Barack-tober.”

4. I won’t let Apple release the new and improved Ipod the day after you bought the previous model.

3. I’ll find money in the budget to buy Letterman a decent hairpiece.

2. Pronounce the word nuclear, nuclear.

1. Three words: Vice President Oprah.

Mark Halperin listar sätten som Clintons kampanj har utmanövrerat Obamas.

Allt du någonsin har sagt kan användas mot dig i en presidentkampanj. Här är det John McCain som hyllar Mitt Romney.

Time rapporterar att John McCain numera har lite stålar att röra sig med efter en snål höst där han till exempel fick åka vanligt flyg (de flesta kampanjer hyra egna flygplan). Sju miljoner ska han hittills ha fått in under 2008, mer än hela tredje kvartalet 2007.

Mike Huckabee förnekar rapporterna (bland annat på denna blogg) om att han skippar Florida.

Radioreklamen som attackerade Barack Obama i South Carolina kördes bara i ungefär ett dygn. Ett planerat val menar Hillary Clintons kampanj.

Edwards kampanj kör nu en riktigt smart TV-reklam i SC. Den börjar med Obamas anklagelse i senaste debatten mot Clinton där han säger att hon satt i styrelsen för Wal-Mart (jag är medveten om att alla inte ser det som något dåligt, men många demokrater gör det). Efter det Hillary Clintons anklagelse mot Obama om hans samröre med en "slum lord" i Chicago. Sen kommer Edwards in med sitt inlägg om hur mycket detta tjäbbel bidrar till att människor får health care osv. Han lyckas alltså göra en negativ reklamfilm där två anklagelser mot Obama och Clinton lyfts fram - samtidigt som Edwards framstår som är den mogne och sakliga i sammanhanget. Briljant!

Demokraternas debatt

Jag skrev efter Nevada att Barack Obama var tvungen att göra något nytt om han inte skulle förlora valet. Han kom till Myrtle Beach "looking for a fight", som Hillary Clinton har sagt idag - och hon verkade inte tycka det minsta illa om det.

Själva debattens vinnare skulle jag säga var John Edwards. Jag tyckte han började dåligt med sin första kommentar efter Obamas och Clintons första ordväxling. Han frågade publiken om det bara var två personer i debatten, och påpekade därmed att han saknar betydelse i det här racet. Efter det så var han riktigt bra ett tag. Genom att först säga åt de andra två att deras tjafs inte gav några personer health care så la han sig på ett högre plan och kunde hoppa in i tjafset hela tiden utan att det verkade som han också tjafsade.

I eftersnacket har visserligen Edwards insats nämnts men framförallt har mediebevakningen fokuserat på Obamas och Clintons heta ordväxlingar. Det är väldigt svårt för honom att slå sig fram i den här delen av kampanjen.

Edwards var mycket skickligare på att attackera både Obama och Clinton än vad Clinton var. Obama fick mycket stryk från båda två och en del av det som kastas på honom börjar fastna. Jag har väldigt svårt att bedöma hur väljarna reagerade på Hillary. Hon klarade sig nog rätt bra och höll sig till största delen ganska balanserad i sina angrepp. De exempel hon använde mot Obama funkade inte alltid eftersom han kunde förklara det en del ganska bra, men där kom Edwards ofta till räddningen med frågor och kommentarer som punkterade Obamas svar.

Det både Clinton och Edwards uppnådde var att Obama inte fick prata mycket om hope och change.

Efter debatten träffades Hillary Clinton och John Edwards och pratade enskilt i tjugo minuter, vilket bekräftats av Edwards kampanj. Börjar han planera för tiden efter kampanjen?

Idag fortsatte Obama attackera Clinton medan hon menade att han börjar bli desperat.

Debatten hittar ni som sagt här.

Ditt och datt

Barack Obama har valt den ovanliga strategin att göra reklam i nationell TV, inte speciella riktade köp till olika geografisk områden. Detta såklart eftersom den 5 februari röstar 22 delstater och det förmodligen är billigare att köra i hela landet än köpa upp lokalt. Denna reklamfilm är det som körs till en början.

Rykten säger att Fred Thompson kommer dra sig ur i morgon på en pressträff i Washington, DC.

Obamas tal i en svart kyrka igår är väl värt att se.

McCain börjar med TV-reklam idag i Florida. Första reklamfilmen är Never Surrender.

Medarbetare till John Edwards säger att de tror att han inte kommer vinna ett enda primärval.

Florida, South Carolina nästa

John McCain vann i South Carolina, Hillary Clinton i Nevada och Mitt Romney i Nevada. Vi har nu fått två front runners, varav den tydligaste är John McCain. Eftersom Barack Obama har haft en sån klar ledning i opinionen i SC så känns inte Hillary Clinton som en lika tydlig front runner. Men något måste motståndarna göra annorlunda nu om de ska stoppa dessa två.

Barack Obamas kampanj började anklaga Clintons kampanj för fulspel igår, men något måste också ändras i hans övriga budskap. Det som såg ostoppbart ut efter Iowa hackar nu betänkligt. Trots stöd från mäktiga Culinary Workers union så förlorade han Nevada och det ganska klar. Även trots att John Edwards stöd kollapsade. Det har ju pratats om att Edwards och Obama delar på anti-Hillary-rösten, men hans väljare verkade gå i större utsträckning till henne.

Men vinner Obama klart i SC där det finns många svarta väljare så är han åter med i matchen. Men den svarta rösten är inget han kan räkna med som en avgörande faktor den 5 februari.

John McCain blir nu svår att stoppa och de andra måste med gemensamma krafter ge sig på honom. Nu bär det ner till Florida där Rudy Giuliani väntar. Han gav sig på både McCain och Romney igår innan rösterna i SC hade blivit räknade och pekade på deras motstånd till Bushs skattesänkningar. Florida är do or die för många kandidater och det republikanska racet som varit ganska snällt hittills borde bli tuffare nu.

Vi kommer få bra bloggbevakning från Florida också. Dick Erixon åker dit och påpekar på sin blogg att han väljer att åka till delstat där det är 25 grader istället för minusgrader. Okej, smart move, jag erkänner det. Vi får se om det blåser in några orkaner...

När jag såg Fred Thompson tala igår började jag skriva att han hoppade av. Det gjorde han inte utan sa bara God bless efter talet och gick ut. Han kan inte fortsätta nu, han är chanslös. Samma sak borde gälla Edwards men han säger att "what happens in Vegas, stays in Vegas".

Slutresultat för Nevada och South Carolina.

Hillary Clinton vann i Nevada

Med 59 % av distrikten räknade leder Hillary Clinton med 50 % mot 45 % för Barack Obama. NBC har utsett henne till vinnare. John Edwards ligger under dubbelsiffrigt på 5 %. Helt enligt den sista opinionsundersökningen.

Bra valdag även för kvällströtta

Eftersom valen idag hålls på en lördag kommer resultaten in lite tidigare:

Republikanerna Nevada: 21.30 svensk tid.

Demokraterna Nevada: 23.00 svensk tid.

Republikanerna South Carolina: 01.00 svensk tid.

Det ser ut att bli riktigt spännade i South Carolina. John McCain har haft en hyfsat ledning efter New Hampshire men Huckabee kommer riktigt starkt i den undersökningar som är gjorda den 17:e och 18:e. Hos InsiderAdvantage, som är genomförd den 17:e, är det lika mellan de två. Hos Zogby leder McCain med en procent och hos ARG leder Huckabee med sju.

Romney leder som tidigare i Nevada.

De senaste undersökningen i Nevada för demokraterna visar på en ledning för Hillary Clinton med sex procent före Obama. John Edwards ligger där på ynka 6 procent vilket är en halvering från undersökningen dagarna innan från samma bolag. Hans väljare gick till Hillary Clinton som ökat tre och Obama som ökat två.

Tight i Nevada

I dag kom den andra opinionsundersökningen för Nevada under 2008. Den visar även den på ett tight race men har Hillary Clinton i ledningen.

35 Clinton
32 Obama
25 Edwards